Finlands skogscentral granskar årligen drivningsspåren från gallringar på olika håll i Finland. Vid granskningarna 2023 var drivningsspåret bra för cirka en fjärdedel av de granskade gallringarna. Avverkningarna hade i huvudsak gjorts 2022–2023. Vid granskningarna 2023 utökades antalet provytor för att resultaten ska vara så tillförlitliga som möjligt.
Genom att gallra i ekonomiskogarna tryggas tillväxtförutsättningarna för ett värdefullt trädbestånd av god kvalitet och framtida inkomster från virkesförsäljningen säkerställs. Skogscentralen granskar årligen drivningsspår efter gallringar, det vill säga mängden utvecklingsdugliga träd som blir kvar i skogen, körstråkens bredd och spåravståndet samt om det vid drivningen har uppstått skador i terrängen eller på trädbeståndet. Dessutom bedöms behovet av förröjning i terrängen.
Av de granskade gallringarna hade 91 procent genomförts i enlighet med kraven i lagen. Av de granskade gallringarna hade 26 procent ett särskilt bra drivningsspår enligt skogsvårdsrekommendationerna. Åtminstone 65 procent av de granskade gallringarna hade ett tillfredsställande drivningsspår som minst uppfyllde kriterierna i lagen. Nio procent av de granskade gallringarna hade felaktiga drivningsspår.
- Störst behov av korrigering fanns i fråga om avverkningens intensitet. Vid många granskade objekt hade för få träd blivit kvar i skogen efter gallringen. Vid inspektionerna observerades också för breda körstråk och skador på trädbeståndet, berättar övervaknings- och granskningschef Harri Hytönen vid Finlands skogscentral.
Skogscentralen granskade i fjol 300 gallringar, varav 11 hade anmälts som avverkningar vid kontinuerlig beståndsvård. Avverkningarna hade i huvudsak genomförts 2022–2023. Granskningsresultatet beskriver inte avverkningsläget just nu utan beskriver läget så som det var för ungefär ett och ett halvt år sedan.
Granskningsmetoden kommer att ändras
Vid efterkontrollerna i fjol ökade Skogscentralen antalet provytor för att resultaten ska vara så tillförlitliga som möjligt. I genomsnitt granskades 16,5 provytor i skogsfiguren genom terrängmätningar. Den granskade figurens genomsnittliga areal var 2,8 hektar. År 2022 granskades i genomsnitt 10,4 provytor och figurens medelstorlek var 2,1 ha.
Granskarna fastställer på de gallrade arealerna trädbeståndets längd, områdets grundareal, trädslagsfördelningen, eventuella skördeskador, uppgifter om växtplatser samt uppgifter om körstråkens bredd samt spåravståndet och eventuella skördeskador som syns i stommen eller rotsystemet.
- Vid bedömningen av trädbeståndets mängd fästs till en början uppmärksamhet vid att lagens gräns uppfylls. Om lagens gräns uppfylls används stamantalet och grundytan i bedömningen och av dessa väljs det resultat som ger ett bättre vitsord, berättar Hytönen.
Markägaren, innehavaren av avverkningsrätten och den som gjort anmälan om användning av skog meddelas på förhand om granskningarna i terrängen och de kan komma till platsen för att följa granskningen.
- Den nuvarande granskningsmetoden har använts redan i flera år och den har utvecklats i samarbete med aktörer inom skogsbranschen. I fortsättningen utvecklas granskningsmetoden så att den grundar sig på fjärranalys till alla de delar det är möjligt. Avsikten är att ta i bruk den nya metoden 2026, berättar skogsdirektör Anna Rakemaa vid Skogscentralen.
Skogscentralens anvisning för granskningar i terrängen
Bekanta dig även med karttjänsten om drivningsduglighet på Skogscentralens webbplats.
Mer information:
Harri Hytönen
övervaknings- och granskningschef
Finlands skogscentral
tfn 050 505 4518
harri.hytonen
metsakeskus.fi (harri[dot]hytonen[at]metsakeskus[dot]fi)
Anna Rakemaa
skogsdirektör
Finlands skogscentral
tfn 040 352 9080
anna.rakemaametsakeskus.fi (anna[dot]rakemaa[at]metsakeskus[dot]fi)
Open configuration options