Kantzonen mellan åker och skog kan påminna om en öppen äng, vara halvöppen hagmark eller ett slutet och flerskiktat bestånd.
- Åkerkanterna erbjuder föda, skydd och boplatser till vilt, fåglar, pollinerande insekter och till rovdjur som äter skadedjur. På öppna och solexponerade fläckar som vetter mot söder trivs många torrängsväxter och dagfjärilar.
Slyröjning och röjning
- Huvudmålet med att sköta de trädbevuxna kantzonerna och skogsholmarna på åker är att hålla trädbeståndet glest, öka skiktningen i träd- och buskskiktet och bevara artrikedomen.
- Mot åkerkanten främjar man vid slyröjning och röjning lågväxande träd och buskar. Speciellt viktiga är arter med bär eller nötter så som rönn, hägg, brakved, ek och hasselbuske.
- Träd och buskar ska röjas bort från stenhögar och stengärdsgårdar.
- Kantzonen mot åkern kan utnyttjas som plats för naturvårdsträd.
Beståndsvårdande avverkningar
- Vid gallringen lämnas lågväxande träd och buskar längs åkerkanten. Speciellt viktiga är arter med bär eller nötter så som rönn, hägg, brakved, ek och hasselbuske.
- Kantzonen mot åkern kan utnyttjas som plats för naturvårdsträd.
Förnyelseavverkning
- Vid förnyelseavverkningen lämnas lågväxande träd och buskar längs åkerkanten. Speciellt viktiga är arter med bär eller nötter så som rönn, hägg, brakved, ek och hasselbuske.
- Kantzonen mot åkern kan utnyttjas som plats för naturvårdsträd.
Bild: Lövträden beskuggar åkern mindre än barrträd, så skörden på åkern blir bättre när man gynnar lövträd. Träd och buskar av olika arter ökar mångfalden och ger variation i landskapet.