Gynna trädslagsblandningar och bibehåll trädslagsmängden

Trädslagsblandningar:

• Vid slyröjningen och röjningen sparar vi tall i granbestånd och gran i tallbestånd när målet är en blandskog.
• Vid slyröjning avlägsnas det slybaserade lövträdbeståndet helt och hållet, men av lövträd som uppkommit från frön avlägsnas endast träd som är högre än plantorna. Vi gör en brunnsröjning och sågar ner den konkurrerande växtligheten inom en radie på en meter runt de plantor som ska växa vidare.
• Vid röjningen är målet ett björkinslag på 10–20 procent beroende på ståndorten. Där beståndet är glest lämnar vi också andra lövträdsplantor. Exempel på sådana plantor är asp (inte i tallbestånd), sälg, al och rönn. Vi sparar också enar.
• I blandbestånd kan virkesproduktionen i vissa fall vara större än i bestånd med bara ett trädslag.
• Att röja bort växtlighet som inte stör produktionsplantorna är onödigt arbete som medför extra kostnader.
• I plantbestånd på områden som är utsatta för älgskador lämnar vi tätare med tall. Vi sågar ner förväxta lövträd och buskiga grupper av lövträd som växer intill tallplantor.

Att lämna kvar trädslag:

• Bevarandet av alla trädslag i skogen kan ske via det förnyade lövträdsbeståndet i de grupper med naturvårdsträd, skyddssnår eller luckor i plantbeståndet som inte röjs redan på figuren. I annat fall ser röjsågsarbetaren till att enskilda träd av ringa skogsbruksvärde lämnas kvar på objektet. 
• Inga trädslag röjs bort helt och hållet från skogsområdet. Vid gallringen av plantbeståndet ser man till att de trädindivider som sparas för att trygga trädslagens mångfald får det utrymme de behöver för att kunna öka diametertillväxten. 
• Introducerade arter, till exempel druvfläder, avlägsnas. 
• I genomförandet strävar man efter att bevara antalet trädslag i grupper av naturvårdsträd och skyddssnår. Då medför målet i sig inga kostnadseffekter. 
• Genom att ge växtutrymme åt några enskilda skogsbruksmässigt mindre värdefulla trädindivider i skogen minskar de framtida avverkningsinkomsterna med några enstaka gagnträd. 

Trädslagsblandningar:

• Vid gallring och plockhuggning är målet att bevara eller förstärka blandbeståndsstrukturen. Målet är att huvudträdslagets andel är högst 80 procent av den totala volymen. Beroende på ståndorten bibehåller vi ett lövinslag på 20–30 procent.
• Vi skapar omväxling i gallringsstyrkan genom att runt grupperna av naturvårdsträd gallra huvudträdslaget kraftigare än vad gallringsmallarna rekommenderar.
• Lövträden föråldras tidigare än barrträden. Skillnaderna i tillväxtrytmen och ljusbehovet hos de olika trädslagen kräver stor sakkunskap av den som utför gallringen.
• Blandbestånden innebär en mindre marknadsrisk eftersom man från samma bestånd kan ta ut och sälja olika virkessortiment.

Att lämna kvar trädslag:

• Man säkerställer att antalet trädslag i gallringsskogen bevaras genom att även öka växtutrymmet för träd som är värdefulla med tanke på natur- och viltvården, såsom ädla lövträd, aspar, sälgar, björkar, algrupper och tjädertallar. 
• Inga trädslag röjs bort helt och hållet från behandlingsytan. 
• Om man lyckas bevara antalet trädslag i beståndet i grupper med naturvårdsträd och viltbuskage, medför målet i sig inga kostnadseffekter. 
• Genom att ge växtutrymme åt träd som inte är så värdefulla inom skogsbruket på bekostnad av de dominerande trädslagen minskar avkastningen från senare avverkningar.