Ändringar planeras i stödet för vård av torvmarksskog i det nya stödsystemet för skogsbruket som nu är under beredning, och kommer att ersätta det så kallade kemera-stödsystemet. Nu har markägarna möjlighet att ge sina synpunkter kring vård av torvmarksskog i en enkätundersökning som Skogscentralen genomför. Svaren är värdefulla när det nya stödsystemet bereds.
Markägarnas tankar om vård av torvmarksskog kartläggs med hjälp av en enkät. Foto: Maria Mäki-Hakola
Finansieringssystemet för hållbart skogsbruk (kemera) förnyas som bäst, med tonvikt på en aktiv skogs- och naturvård i rätt tid. När det gäller torvmarksskog strävar det planerade nya stödsystemet (metka) förutom virkesproduktion efter effektivare vattenvård, naturhänsyn och anpassning till klimatförändringen.
– I reformen kommer iståndsättning av diken inte längre att föreslås få stöd, utan stöd ska enligt planerna kunna fås för heltäckande planering av vård av torvmarksskog och genomförande av vattenvårdskonstruktioner. Arbetsslaget vård av torvmarksskog och stödvillkoren för det ändras därmed betydligt jämfört med nu, säger Miia Saarimaa, ledande expert på naturvård vid Finlands skogscentral.
I det nya systemet skulle planen för vård av torvmarksskog omfatta planering av skogsvårdsarbeten, avverkningar, naturhänsyn och vattenvårdsarrangemang samt en bedömning av hur åtgärderna påverkar vattendrag och småvatten, klimatet och den biologiska mångfalden.
Stora avverkningsmöjligheter i torvmarksskog
Inom det närmaste årtiondet väntar förnyelseavverkningar i nästan en miljon hektar skog i Finland. Då det rör sig om en så stor areal har valet av skogsbruksmetoder stor inverkan på hur mycket skogsbruket som helhet belastar miljön.
– Avverkningar och iståndsättning av diken på torvmarker står för den största delen av belastningen av vattendragen. Den totala mängden iståndsättningsdikningar har minskat, men mängden förnyelseavverkning och markberedning i torvmarksskog har ökat, säger Saarimaa.
Målet med det nya systemet är att man vid planeringen av förnyelse i torvmarksskog ska fästa mer uppmärksamhet vid vattenvården. På grund av de negativa klimateffekterna ska man också undvika att dränera för mycket vid avverkning och dikesrensning.
Hur ställer sig skogsägarna till det nya stödet?
Den planerade ändringen av stödvillkoren har väckt mycket diskussion bland skogsägare och aktörer. Speciellt slopandet av stöd för iståndsättningsdikning har väckt en viss oro för att dikningar på eget bevåg ska öka. En annan risk är att planeringen av vård av torvmarksskog blir en väldigt komplicerad helhet både för markägaren och den som planerar.
En stor fråga just nu är hur markägarna kommer att ta emot den nya stödformen.
– Stödsystemet borde vara ett sådant som på riktigt uppmuntrar markägarna till en lönsam skogsvård där också miljöaspekterna beaktas. Planerna bör vara till praktisk nytta för markägarna och verkställa deras mål, säger utvecklingsexperten Juuso Ojanen vid Finlands skogscentral.
Vid skogscentralen pågår ett pilotprojekt där man testar en nya modellens planering av vård av torvmarksskog innan det nya stödsystemet godkänns.
Svara och påverka
Skogscentralen har öppnat en enkät för att kartlägga markägarnas tankar kring vård av torvmarksskog. Resultaten från enkäten används i beredningen av det nya stödsystemet.
Det går att svara på enkäten fram till 25.3.2022. Svaren behandlas helt anonymt, så att enskilda personer som svarar inte kan identifieras.
Memo: Skogsbrukets stöd på 2020-talet
Information om att enkätsvaren är anonyma har lagts till i nyheten 15.3 kl. 9.40.