En av de viktigaste skogsvårdsåtgärderna är gräs- och slyröjning, där man avlägsnar sly och skapar utrymme för trädplantor som ska odlas. I fjol utfördes mer gräs- och slyröjning med skogsbrukets stöd än under de föregående åren. Behovet av gräs- och slyröjning är dock fortfarande stort. I hela landet vårdas cirka en tredjedel av små plantbestånd där det finns behov av skogsvårdsåtgärder med stödmedel.
Enligt Skogscentralens skogsdata är det årliga behovet av gräs- och slyröjning cirka 157 000 hektar i hela landet. Detta är i praktiken ungefär ett dubbelt så stort område som huvudstadsregionen.
Skogsägare kan söka om stöd för vård av plantbestånd och ungskog hos Skogscentralen. I fjol vårdades cirka 50 000 hektar små plantbestånd med stödmedel, dvs. 32 procent av behovet av gräs- och slyröjning. Gräs- och slyröjning utfördes dock mer än under tidigare år, då arbetsmängden har varit mindre än 40 000 hektar.
- Numera ansöker man om stöd för vård av plantbestånd och ungskog hos Skogscentralen först efter att arbetet har utförts. Man har gjort det enklare att ansöka om stöd jämfört med tidigare. Detta har för sin del kunnat påverka ökningen av arbetsmängden inom gräs- och slyröjning i fjol, berättar Aki Hostikka, servicechef för finansiering och revision vid Finlands skogscentral.
Skogsägarna utför eller låter utföra tidig gräs- och slyröjning även utan statligt stöd. Det finns ingen tillförlitlig uppskattning av mängden av detta självständiga arbete.
Gräs- och slyröjning bör oftast utföras fem år efter planteringen
Små plantbestånd vårdades mest aktivt i förhållande till behovet av skogsvårdsåtgärder i Päijänne-Tavastland, Egentliga Tavastland och Norra Savolax. I alla dessa landskap uppnåddes minst en tredjedel av målen för gräs- och slyröjning.
I förhållande till behovet utfördes minst gräs- och slyröjning i Lappland, Nyland och Österbotten.
Små plantbestånd vårdades på den största arealen i Norra Savolax, Norra Österbotten och Mellersta Finland.
- Skogsvårdsåtgärderna borde inriktas särskilt på just dessa små plantbestånd, eftersom plantskogsvård som utförs i rätt tid har en positiv inverkan under hela trädbeståndets livstid. Det är i allmänhet aktuellt att utföra gräs- och slyröjning cirka fem år efter skogsförnyelsen, säger Markku Remes, ledande expert på skogsvård vid Finlands skogscentral.
I samband med gräs- och slyröjningen kan man göra val som påverkar långt in i framtiden. I bestånd av barrträd kan man till exempel lämna kvar lövträd som börjat växa naturligt, om de inte skuggar trädbeståndet som ska odlas. Trädslagsblandningar ökar den biologiska mångfalden och minskar vissa risker för skogsskador.
Skogsägarna kan se uppgifter om brådskande skogsvårdsåtgärder i den egna skogen i Skogscentralens tjänst MinSkog.fi.
Information om plantskogsvård finns på Skogscentralens webbplats.
Information om stöd för vård av plantbestånd och ungskog finns på Skogscentralens webbplats.
Mer information:
Markku Remes
ledande expert på skogsvård
Finlands skogscentral
tfn 044 548 8380
markku.remes
metsakeskus.fi (markku[dot]remes[at]metsakeskus[dot]fi)
Aki Hostikka
servicechef för finansiering och revision
Finlands skogscentral
tfn 050 406 8987
aki.hostikkametsakeskus.fi (aki[dot]hostikka[at]metsakeskus[dot]fi)
Meddelandet korrigerat 12.5 kl. 16 med information om de landskap där det i fjol gjordes minst gräs- och slyröjning i relation till behovet.