Ogjorda vårdarbeten i plantskogar har minskat i omfattning med nästan en fjärdedel. Orsaker är bland annat att icke vårdade plantbestånd har vuxit sig till grövre utvecklingsklasser samt den stora efterfrågan på massa- och energived. Det lönar sig för skogsägare att utföra vårdarbeten i plantskogar i tid, eftersom fördröjningar medför sämre tillväxt och mindre avverkningsinkomster.
Restarbetena inom plantskogsvård har minskat med nästan en fjärdedel på några år. I våra skogar finns det cirka 620 000 hektar plantbestånd som är för täta och borde vårdas. Enligt Naturresursinstitutets föregående inventering (VMI 12) hade vården av plantskog försummats på cirka 800 000 hektar.
- Mängden restarbeten har upplösts delvis av naturliga skäl: icke vårdade plantbestånd och unga övertäta bestånd av slanor har vuxit sig till grövre utvecklingsklasser. På senare tid har också den stora efterfrågan på massa- och energived satt fart på vården av slanor, säger ledande expert på skogsvård Markku Remes vid Finlands skogscentral.
Stöd kan fås för vård av plantskog
Skogsägare kan ansöka om det nuvarande kemera-stödet för vård av plantskog fram till utgången av september. För tidig vård av plantbestånd kan man få 160 euro och för vård av ungskog 230 euro per hektar. Det nya incitamentsystemet för skogsbruket, Metka, kommer att ersätta det nuvarande kemera-stödsystemet år 2024. Storleken på de stöd som kan beviljas och detaljerade stödvillkor fastställs senare.
- Stödbeloppet kan vara några tiotals euro större än för närvarande. Det är dock inte värt att senarelägga plantskogsvården tills nästa stödsystem träder i kraft i hopp om att få större stöd. Det belopp i euro som man kan vinna i det nya stödsystemet kommer att försvinna åtminstone trefaldigt i och med förlorad tillväxt och mer arbetsdryg vård, kommenterar projektchef Mari Lilja vid Finlands skogscentral.
Förluster vid fördröjd plantskogsvård
Fördröjd plantskogsvård gör att beståndet växer sämre. Växtperioden pågår bara några månader i Finland och då konkurrerar plantorna hårt om utrymme, ljus och näring.
- Knapphetens marknad råder i ett plantbestånd som inte har vårdats – alla plantor törstar efter vatten och näring men ingen av dem får tillräckligt. Plantorna kämpar för att överleva och har ingen kraft över att växa sig långa och grova, påpekar Lilja.
Växtförlusten konkretiseras i form av mindre inkomster till skogsägaren vid den första avverkningen. Trädens diameter påverkar inkomstens storlek.
- I en vårdad skog kan förstagallringen ge en inkomst på 1 000 euro per hektar. Om vården av plantskogen har fördröjts är träden smalare vid förstagallringen och då kan inkomsterna falla med flera hundra euro. Dessutom reflekteras en tillväxtförlust i plantskedet även i senare beståndsvårdande avverkningar, säger Lilja.
Mer information:
Markku Remes
ledande expert på skogsvård
Finlands skogscentral
tfn 044 548 8380
markku.remes
skogscentralen.fi (markku[dot]remes[at]skogscentralen[dot]fi)
Mari Lilja
projektchef
Finlands skogscentral
tfn 040 072 7048
mari.liljametsakeskus.fi (mari[dot]lilja[at]metsakeskus[dot]fi)