I torvmarksskogar växer en betydande virkesvolym som har ett stort ekonomiskt värde för skogsägarna. I fortsättningen ska man i torvmarksskogar fästa allt större uppmärksamhet vid miljökonsekvenserna av skogsvården och avverkningarna. Skogsägaren kan beställa en plan för vård av torvmarksskog av ett skogsproffs. I en sådan plan tas virkesproduktion, vattenvård, dämpning av klimatförändringen och biologisk mångfald i beaktande. För upprättandet av planen kan man få stöd från Skogscentralen.
Kontinuerlig beståndsvård kan vara ett alternativ i torvmarksskogar. Bild: Tatu Viitasaari
I torvmarksskogarna i Finland har man under årtiondens gång fått en skogsegendom värd tiotals miljarder euro att växa med hjälp av utdikning och skogsförbättringsåtgärder, men enligt de senaste undersökningarna är torvmarksskogarnas belastning på vattendragen större än vad man trott tidigare, och kolsänkan i skogarna minskar betydligt av klimatutsläppen som följer av torvens nedbrytning.
Olika mål ska samordnas i planeringen
Under gångna år har torvmarksskogar dränerats genom utdikning och iståndsättning av diken. Dagens kunskap visar ändå att den naturliga avdunstningen från beståndet i torvmarksskogarna räcker till för att hålla grundvattenytan tillräckligt låg under växtperioden, särskilt i äldre skogar.
– Diken behöver fortfarande iståndsättas, men antalet diken, behovet av diken och djupet i dikena bör granskas mer kritiskt i fortsättningen, säger Tatu Viitasaari, expert på skogsvård vid Finlands skogscentral.
I fortsättningen ska miljökonsekvenserna ägnas mer uppmärksamhet när man planerar vård av torvmarksskog. Genom omsorgsfull skogsvårdsplanering är det möjligt att väsentligt minska olägenheterna för vattensystemet och klimatet samt förbättra skogsbrukets lönsamhet under kommande år. Finlands skogscentral erbjuder skogsproffs utbildning och material som stöd för planeringsarbetet.
Stöd kan sökas för en plan för vård av torvmarksskog
Skogsägare kan söka stöd hos Skogscentralen för en plan för vård av torvmarksskog som utarbetas av en fackman. Stödet utgör 60–80 procent av de skäliga kostnaderna för planeringen. I en plan för vård av torvmarksskog samordnas virkesproduktion, vattenvård, dämpning av klimatförändringen och tryggande av den biologiska mångfalden.
– En bra vård av torvmarksskogar har alltid krävt mer kunskap jämfört med vård av moskogar. Att samordna olika mål är möjligt endast genom att på en gång planera alla behövliga åtgärder och beakta konsekvenserna av dem. Tack vare stödet för skogsbruket är det här nu möjligt, konstaterar Ari Nikkola, chef för finansiering och granskning vid Finlands skogscentral.
Mer information om stöd för vård av torvmarksskog finns på Skogscentralens webbplats.
Läs mer om vård av torvmarksskog på Skogscentralens webbplats.
Många olika avverkningssätt lämpar sig för torvmarksskogar. Vid luckhuggning görs mindre än 0,3 hektar stora luckor. Bild: Jussi Laurila