Skogsägarna ersätts också i år med cirka en miljon euro för skador som hjortdjur har orsakat på plantbestånd och i äldre skogar. Antalet anmälda skador och ersättningar minskar något jämfört med i fjol. Finlands skogscentral börjar troligen betala ersättningarna till skogsägarna i mars–april.
Flest skogsskador orsakade av hjortdjur ersätts i Norra Österbotten, Lappland och Norra Karelen. Bild: Vesa Tolonen
I fjol anmälde skogsägarna något färre skador orsakade av hjortdjur än året innan. Skogscentralen betalar i år lite under en miljon euro i ersättning för hjortdjursskador till skogsägarna, medan det i fjol betalades cirka 1,1 miljoner euro i skadeersättningar.
Flest skogsskador orsakade av hjortdjur ersätts i Norra Österbotten, Lappland och Norra Karelen. Ersättningsmängden minskade mest i östra och nordöstra Finland samt i mellersta Finland jämfört med året innan. I Lappland ökade ersättningen för hjortdjursskador med cirka 100 000 euro jämfört med året innan.
Inom landskapen är de regionala skillnaderna i älgskador betydande. Förändringar i älgbeståndet, tillgången till näring, ståndortens produktivitet och trädslagssammansättningen påverkar uppkomsten av skador. Även snömängden påverkar. När snötäcket är tjockt vill älgarna inte förbruka energi genom att röra på sig. För närvarande är snödjupet cirka 50–75 centimeter i mellersta och norra Lappland.
– Om snöytan har hårdnat på grund av en köldperiod som börjat efter mildare väder stannar älgarna på ett litet område och äter all tillgänglig föda. Älgarna kan årligen upprepade gånger besöka naturliga övervintringsområden där det finns mat och gynnsamma snöförhållanden för älgarna, berättar projektchef Esko Viinanen som ansvarar för hjortdjursskador vid Finlands skogscentral.
Ersättningarna fås från avgifterna för tillstånd att fälla älgar och hjortar
Finlands skogscentral börjar troligen betala skogsägarna ersättningar för hjortdjursskador som uppskattats i terrängen i fjol i mars–april. Ersättningarna består av ersättningar för tillväxt- och kvalitetsförluster samt kostnader för omodling och kompletteringsodling. Skogsägarna ersätts dessutom för kostnaderna för Skogscentralens värdering av älgskadorna. Ersättningsmedlen kommer från staten och de fås från avgifterna för tillstånd att fälla älg och hjort.
Det lönar sig att kontrollera plantbeståndets skick på våren
Hjortdjursskador förekommer vanligtvis i plantbestånd som är kortare än fem meter. Älgarna äter trädplantornas löv, barr och bark samt bryter av trädstammarna, vilket försämrar plantbeståndets tillväxt och kvalitet. I gallringsskogar tuggar älgarna på granars, tallars och till exempel aspars bark, vilket orsakar kvalitetsskador på rotstocken och eventuellt röta.
Ett tätt, slybevuxet plantbestånd eller äldre trädbestånd ger älgarna skydd och kan också påverka uppkomsten av skador. Det är bra att kontrollera plantbeståndens skick minst en gång om året.
– Den bästa tidpunkten är på våren när snön har smält och lövträden ännu är utan löv. I de områden där snötäcket är tjockt lönar det sig också ta på sig skidorna för att kartlägga situationen. Skogsägarna arrenderar ofta ut sin mark till lokala jaktföreningar som har möjlighet att påverka uppkomsten av älgskador genom jakt, säger Viinanen.
Skogsägarna kan anmäla hjortdjursskador till Skogscentralen och begära en bedömning av skadorna i terrängen. Anmälan om hjortdjursskador kan göras på en blankett.
På Skogscentralens webbplats finns rapporten (på finska), där man kan se ersättningsbeloppen för hjortdjursskador landskapsvis, kommunvis och i hela landet under olika år.
Information om värderingar av hjortdjursskador och ersättningspraxis finns på Skogscentralens webbplats.
Stamuppskattningen för älg från tidigare år kan ses på Naturresursinstitutets webbplats.