I Finland äger nästan 40 000 dödsbon tillsammans 1,2 miljoner hektar skog. Under de senaste åren har många dödsbon av skatteskäl genomfört arvskifte, sålt skogen på den fria marknaden eller anslutit sin skog till en samfälld skog.
Finlands skogscentral har utrett privatskogarnas ägastrukturer. Statistiken, som blev klar i maj i år, visar att två tredjedelar (67 %) av den privatägda skogsbruksmarken i Finland ägs av enskilda personer eller äkta par. Beskattningssammanslutningar äger 18,5 procent av privatskogarna, dödsbon 9 procent och samfällda skogar 5,5 %.
Av dessa ägarformer anses dödsbona vara det mest problematiska sättet att äga skog. I dödsbon måste alla beslut om skötseln och användningen av skogsegendomen fattas enhälligt av alla delägare. Också en liten delägare kan sätta stopp för avverkningar, skogsvårdsarbete eller naturskydd i dödsboets skog.
Rådgivning ger resultat
Dödsbonas skogsinnehav har minskat under de senaste åren. Många dödsbon har av skatteskäl genomfört ett arvskifte, som har omvandlat dödsboet till en beskattningssammanslutning med samma delägare som fanns i dödsboet. I en del av dödsbona har vissa delägare köpt de andras andelar av skogen. Många dödsbon har sålt sin skog på den fria marknaden eftersom det har varit god efterfrågan på skogsfastigheter de senaste åren, och priserna har varit höga. Dödsbon har också anslutit sina skogar till samfällda skogar.
Under de senaste åren har Finlands skogscentral, skogsvårdsföreningarna, de stora skogsbolagen och bankerna intensifierat sin rådgivning, utbildning, information och service kring ägarbyten på skogsfastigheter, vilket är en viktig orsak till att dödsbonas skogsägande har minskat.
– Man skulle önska att den här utvecklingen fortsätter. Men situationen kan förändras snabbt eftersom skogsägarnas medelålder är hög. Varje år uppstår 5 000–10 000 nya skogsägande dödsbon i Finland, säger Antti Pajula, ledande expert på skogsfastighetsstruktur vid Finlands skogscentral.
Många dödsbon äger skog i norr och öst
Att skogen ägs av dödsbon är klart vanligare i norra och östra Finland än i landets västra och södra delar. Av landskapen ägs mest skog av dödsbon i Lappland (11,5 %), Södra Karelen (10,5 %), Kajanaland (10,2 %) och Norra Karelen (9,5 %).
Minst är dödsbonas andel av skogsägandet i Mellersta Österbotten (6,4 %), Egentliga Tavastland (7 %), Österbotten (7,1%) och Södra Österbotten (7,2 %). De här landskapen är starka jordbrukslandskap.
– På gårdar där verksamheten fortsätter genomför man vanligtvis generationsskiftet för skogen vid en yngre ålder. Det kan hända att jordbrukarnas exempel påverkar områdets andra skogsägare i samma riktning, säger Pajula.
Mer information:
Antti Pajula
ledande expert på skogsfastighetsstruktur
Finlands skogscentral
tfn 050 314 0377
antti.pajula
metsakeskus.fi (antti[dot]pajula[at]metsakeskus[dot]fi)