Finlands skogscentral granskar årligen drivningsspåren från gallringar på olika håll i Finland. Av de objekt som granskades i fjol uppfyllde 94 procent kraven i lagstiftningen. Av de granskade objekten hade en femtedel ett särskilt bra drivningsspår enligt skogsvårdsrekommendationerna. Många objekt hade gallrats för kraftigt i förhållande till rekommendationerna. Granskningarna riktades endast mot sådana objekt där man misstänkte för kraftig gallring eller rikliga skador på terrängen eller trädbeståndet.
Gallring: Bild: Skogscentralen
Genom gallring av ekonomiskogarna förbättrar man förutsättningarna för trädbeståndets tillväxt och säkerställer framtida avverkningsintäkter. Skogscentralen granskade år 2025 drivningsspåren från gallringar på 1 427 hektar och 359 skogsfigurer.
Av de granskade gallringarna hade 94 procent genomförts i enlighet med kraven i lagen. 18 procent av de granskade objekten hade drivningsspår enligt skogsvårdsrekommendationerna. 6 procent av objekten hade drivningsspår som inte uppfyllde kraven i lagstiftningen. Avverkningarna hade i huvudsak gjorts år 2023 och år 2024.
– Vid många objekt hade för få träd blivit kvar i skogen efter gallringen. Där fanns det mest att förbättra. Vid granskningarna observerade man också för breda körstråk och skador på trädbeståndet och i terrängen, berättar övervaknings- och granskningschef Harri Hytönen vid Finlands skogscentral.
Alltför kraftiga gallringar minskar skogens tillväxt och skogsägarnas avverkningsintäkter samt minskar också kolbindningen på lång sikt.
År 2024 var 19 procent av drivningsspåren enligt skogsvårdsrekommendationerna, 88 procent uppfyllde kraven i lagen och 12 procent av de granskade gallringarna uppfyllde inte kraven i lagen.
Ändringar i valet av objekt som ska granskas
Skogscentralen väljer numera de gallringsobjekt som ska granskas på ett annat sätt än under tidigare år. Därför kan resultaten inte jämföras med resultaten från tidigare års granskningar av drivningsspår.
Under de två senaste åren 2024 och 2025 har granskningarna riktats riskbaserat till sådana objekt där man misstänker lagbrott, det vill säga för kraftig gallring eller rikliga skador på terrängen eller trädbeståndet. De tidigare objekten som granskades valdes med slumpmässigt urval.
– Vid valet av granskningsobjekt går vi i stor utsträckning igenom genomförda gallringar och väljer ut objekt som riskerar att bryta mot skogslagen. Vid valet av granskningar behandlas målgruppen med olika analyser och de objekt som ska granskas väljs bland hundratusentals avverkningar, berättar Hytönen.
Under åren 2023 och 2024 gjordes anmälningar om användning av skog för gallringar för över en halv miljon hektar per år. I de nu genomförda granskningarna har drivningsresultatet bedömts på cirka 2 500 hektar.
– Det är viktigt att komma ihåg att resultatet endast beskriver kvaliteten på de avverkningar som i lagövervakningen bedömts som misstänkta. På grund av hur objekten valdes är den allmänna kvaliteten på avverkningarna sannolikt bättre än i detta granskade urval, säger skogsdirektör Anna Rakemaa vid Skogscentralen.
Skogscentralens inspektörer fastställer mängden utvecklingsdugligt träd som ska bli kvar i skogen, körstråkens bredd och mellanrummet mellan stråken samt om virkesdrivningen har orsakat skador på terrängen, trädstammarna eller deras rotsystem. Dessutom bedöms behovet av förröjning i terrängen.
Markägaren, innehavaren av avverkningsrätten och den som gjort anmälan om användning av skog meddelas på förhand om granskningarna i terrängen och de kan komma till platsen för att följa granskningen.
– Den nuvarande granskningsmetoden har använts redan länge och den har utvecklats i samarbete med skogsproffs. I fortsättningen utvecklas granskningsmetoden så att den grundar sig på fjärranalys till alla de delar det är möjligt. Avsikten är att den nya granskningsmetoden ska tas i bruk år 2027, berättar Rakemaa.