Askgödsling kan avsevärt öka tillväxten i dikade torvmarksskogar. I Finland utförs askgödsling på cirka 12 000 hektar varje år, men det finns fem gånger mera areal än så som skulle lämpa sig för metoden.
Bildtext: Aska sprids med helikopter.
Askgödsling utförs varje år på en areal av cirka 12 000 hektar. Totalt gödslades över 76 000 hektar skog år 2020.
I år har askgödsling utförts med kemera-stöd mest i Norra Österbotten, Norra Savolax och Norra Karelen.
På områden som lämpar sig för askgödsling kan man öka beståndets tillväxt med 3 kubikmeter/hektar varje år. Effekterna av gödslingen består i 30–40 år.
Askgödsling ger nytta särskilt i dikade torvmarksskogar, där barrträdens tillväxt bromsas upp av låga kalium- och fosforhalter eller av att näringsämnena är i obalans. Med undantag för kväve innehåller träaska rätt proportioner av alla näringsämnen som träden behöver.
Med askgödsling kan man stärka beståndets tillväxt avsevärt, även på beskogade torvåkrar och före detta torvtäktsområden. Aska lämpar sig också vid beskogning av områden där torvproduktion lagts ned. Utan gödsling kan sådana områden vara trädlösa i tiotals år.
– Gödslingen kan emellertid bli en besvikelse om sammansättningen inte har utretts eller om man valt fel slags område för gödslingen. Skogsägaren bör också ha tålamod eftersom träd repar sig från fosforbrist först när det gått tre till fyra år från askgödslingen, säger Markku Remes, ledande expert på skogsvård vid Finlands skogscentral.
Träaska som lämpar sig för gödsling uppkommer i kraftverk som förbränner ved. För närvarande transporteras träaska av god kvalitet till avstjälpningsplatser och för att användas vid jordbyggnad, även om den skulle kunna tas tillvara för skogsgödsling.
Askgödsling är en klimatgärning
Askgödsling är en klimatgärning eftersom den främjar beståndstillväxten. Växande träd binder koldioxid ur luften och hjälper till att dämpa klimatförändringen.
– Om all aska som lämpar sig som gödsel skulle tas tillvara och spridas ut på torvmarker som lämpar sig för den här gödslingsmetoden, skulle vi få en extra tillväxt på mer än 80 miljoner kubikmeter under de nästa 30 åren. Det är ungefär lika mycket som det totala uttaget av virke i de finska skogarna i fjol. Visserligen gör askgödsling också att yttorv förmultnar snabbare, vilket återigen medför utsläpp av växthusgaser, tillägger Remes.
Kemera-stöd kan fås för askgödsling av torvmarksskogar. Stöd för askgödsling söks som en form av vitaliseringsgödsling. Stödet är 30 procent av totalkostnaderna för planering, arbete, material och analys av näringsämnen. Stödet ska ansökas hos Skogscentralen.
Vitaliseringsgödsling med Kemera-stöd per landskap 1.1–8.10.2021