Hankkeen rahoittajat
Målområdet
Esse å har sin början i Soini och rinner ut i Larsmo-Öja sjön. Vattendragets sträckning är cirka 120 km. Det område som skogscentralens arbete har koncentrerat sig på är lokaliserat mellan Vitsjö, Lappfors och Bäckby i Pedersöre kommun. Det området valdes ut eftersom marken utgjordes till största delen av skogsbruksmark. Vidare har det även tidigare funnits koncentrationer av flodpärlmussla. Inom området finns även förekomster av sura sulfatjordar.
Vad skogscentralen gjort på målområdet
Skogscentralens arbete har på området gått ut på att identifiera områden som belastar Esse å med fastsubstans och surhet. Detta gjorde genom kartmaterial analyserades och potentiella riskområden identifierades. De potentiella riskområdena karterades sedan genom fältundersökningar för att kunna utvärdera belastningen som de bidrog med.
Som ett resultat av fältundersökningarna (2016) kunde konstateras att det på området inte påträffades några platser med exeptionellt stor belastning av fast substans. Enstaka platser med erosion hittades. Fastsubstans belastningen i området uppstår genom att området är i användning. En bidragande orsak till detta är terrängen och markens beskaffenhet. Området är relativt flackt och marken innehåller relativt mycket sten.
Med framtiden i åtanke så är det viktigt att ta vattenvården i beaktande. Detta för att undvika och minska belastningen på vattendragen. Detta kan göras i form av tillräckliga skyddszoner och väl anpassade vattenvårdsåtgärder. I nuläget kommer inga av de planerade åtgärderna att utföras. Detta eftersom det på åtgärdsplatserna finns ikraftvarande dikningsbolag.
Bilaga: Vattenvårdsplanen Esse å
Tiivistelmä
Suomen metsäkeskus on tehnyt Ähtävänjoen kohdealueella maastokartoituksia, joiden tavoite on ollut löytää kiintoaine-, ravinne- ja happamuuskuormitusta aiheuttavia kohteita metsätalousmaalta. Maastotyöt tehtiin vuoden 2016 kesän ja syksyn aikana. Alueelta löydettiin muutamia kiintoainekuormitusta aiheuttavia kohteita, jotka esitetty alueelle laaditussa suunnitelmassa. Kiintoainekuormitus syntyy kohdealueella jokapäiväisen käytön seurauksena. Siksi on tärkeää, että vesienhoito pidetään mielessä jokapäiväisessä työskentelyssä.