Standarder för skogsdata

I standardiseringsarbetet producerar vi XML-schemadefinitioner som är klara för aktörerna att använda i sina datasystem. XML-schemat är ett gemensamt överenskommet sätt att beskriva information i ett datasystem. Tanken är att aktörerna tack vare de gemensamma schemadefinitionerna ska kunna använda samma utgångsinformation och utbyta information med varandra. I förlängningen är målet att göra den finska skogssektorn kostnadseffektivare och konkurrenskraftigare.

Ett av målen är att standardiseringen ska göra det lättare att förmedla information och på så sätt ge större effektivitet i skogsbruket. Meningen är att de yrkesverksamma i branschen ska kunna sköta ärenden med så många slags skogsägare och myndigheter som möjligt med datasystem som stöder standarderna. Utan gemensamma standarder skulle man ofta bli tvungen att behandla data manuellt och utföra besvärliga datakonverteringar.

I Finland är det ofta olika parter som ansvarar för skogsägande och för planering och utförande av skogsbruksåtgärder. Tanken är att man ska kunna använda standardiserat informationsinnehåll och kompatibla datasystem till flera saker, till exempel när man:

• skaffar skogsdata  
• planerar skogsbruket 
• gör affärer  
• genomför skogsbruksåtgärder och uppdaterar information efter åtgärderna
• sköter ärenden med myndigheter 
• samlar statistik. 

På det här sättet kan personer vid olika organisationer arbeta med olika steg i skogsbruks- och virkeskedjan utan att det uppstår problem med att föra vidare informationen eller med olika datasystem som inte är kompatibla.

En arbetsgrupp med representanter för aktörer i skogsbranschen samlas regelbundet och diskuterar i vilken form de skogsdata som finns i datasystemen ska presenteras för att alla skogsdatasystem ska förstå dem. Gruppen definierar vilka strukturer som ska användas i dataöverföreningen.

Lösningar som bygger på standarder och öppna gränssnitt har visat sig fungera bra och vara kostnadseffektiva. I standardiseringen definierar man huvudsakligen XML-scheman som möjliggör digital dataöverföring i standardformat, kostnadseffektiva datasystem och utveckling av fungerande datainfrastruktur för skogsbranschen.

Skogsdatastandarderna används redan i flera datasystem, och arbetsgruppen samarbetar aktivt med systemutvecklare när den utvecklar och underhåller sina standarder. Den egentliga systemutvecklingen ingår inte i det här allmännyttiga standardiseringsarbetet.

Jord- och skogsbruksministeriet leder styrgruppen för standardiseringsarbetet och Finlands skogscentral ansvarar för genomförandet. Flera organisationer och privata företag i skogsbranschen har också deltagit i arbetet.

Arbetsgruppen utvecklar nya standarder och underhåller standarder som redan blivit färdiga. Arbetsgruppens sammansättning växlar, och det är frivilligt att delta.

Färdiga XML-scheman och utkast till ännu inte färdiga XML-standarder finns att se på publiceringswebbplatsen för skogsdatastandarder på adressen https://metsatietostandardit.sitowise.com/.

Arbetsgruppen som bereder skogsdatastandarderna består av intresserat yrkesfolk i skogsbranschen och spelar den största rollen i standardiseringen. Finlands skogscentral organiserar gruppens arbete. Gruppen håller allmänna möten, temamöten och workshoppar.

På de allmänna mötena går man igenom pågående arbeten och planerar vilka data kommande standarder ska innehålla och vad som behöver uppdateras. Gruppen kommer också överens om när en ny standard eller uppdateringen av en existerande standard ska presenteras för styrgruppen för godkännande.

Temamöten hålls när det behövs ett arbetsmöte för bara någon viss standard eller standarhelhet. Alla medlemmar i arbetsgruppen får inbjudan till temamötena, men oftast deltar bara de som har expertis för den standard som mötet handlar om.

Det hålls dessutom workshoppar. Då kommer arbetsgruppen först överens om vilka experter som ska delta. Workshoppar ordnas när man anser att vissa ärenden kräver att experter samlas och bereder ärendena innan hela arbetsgruppen fortsätter att behandla dem.

Kontakta Skogscentralen om du vill komma med i arbetsgruppens verksamhet. På gruppens e-postlista kommer man med genom att anmäla sig till Skogscentralens Eetu Myöhänen, som leder arbetsgruppen: eetu.myohanenmetsakeskus.fi (eetu[dot]myohanen[at]metsakeskus[dot]fi)

Till skogsdatastandarderna hör en rad olika XML-schemadefinitioner, så kallade XML-meddelanden. Varje XML-meddelande har sitt ändamål.

Det första standardmeddelandet var för skogsdata i figurformat, och det skapades för att man behövde överföra skogsdata och fastighetsuppgifter i figurformat mellan olika aktörer.

Under årens lopp har man skapat ett antal olika XML-meddelanden för olika behov i branschen. Nedan presenteras några viktiga XML-meddelanden inom skogsdatastandarderna.

Standarden för data om skogstillgångar är den första skogsdatastandarden. Den första versionen av den blev klar 2009. I dag är den det bäst kända och mest använda skogsdatameddelandet. Det var ursprungligen tänkt att definiera informationsinnehållet i skogsdata i figurformat fastighetsvis. Standarden för skogsdata innehåller figurvisa data som bland annat beskriver: 

• trädbestånd
• mark
• genomförda och planerade arbeten
• virkessortiment från avverkningar  
• begränsningar.

Organisationer som arbetar med skogsbruksplanering, virkeshandel och skogstjänster använder standardiserade skogsdata i sina system. Tack vare skogsdatastandarden kan man överföra största delen av uppgifterna för skogsbruksplanering från system till system. När systemen följer samma skogsdatastandard kan skogsägaren använda skogsdata som samlats in med offentliga medel som grund för sin skogsbruksplan. Det fungerar oberoende vilket system den som gör upp skogsbruksplanen använder, eftersom systemen använder samma standard.

När skogsdatalagen reviderades 2018 utvecklade man en figurdatastandard i Geopackage-format, utöver den traditionella standarden i XML-format. Geopackage-formatet möjliggör massöverföring av öppna skogsdata betydligt bättre än vad som är möjligt med XML. När det gäller datainnehållet har man strävat efter att skogsdatastandarderna för XML-format och Geopackage ska vara så enhetligt som möjligt, men eftersom formaten är så olika går det inte att få dem helt lika. Dessutom finns det stora skillnader i hur till exempel uppgifter om skogsägare och fastigheter presenteras.

Skogsdata som samlats in med offentliga medel finns att få i Geopackage-format i Skogscentralens tjänster för öppna skogs- och naturdata.

Det finns ett speciellt XML-meddelande för att överföra uppgifter om särdrag. Med det kan man föra över mångsidiga geodata mellan olika aktörer och deras system. I standardiseringsarbetet har man inte tagit ställning till i vilka situationer information om särdrag överförs. Man kan överföra till exempel

• platsbundna tilläggsuppgifter som kompletterar skogsdata 
• separata uppgifter för att användas vid virkeshandel eller skogsvårdsarbete
• separata data för en begränsad kategori av objekt, till exempel naturobjekt eller områden där någon viss växt- eller djurart förekommer. 

Med särdrag avses i samband med skogsdatastandarderna klassificerade geodata. De kan vara punkter, streck eller områden. Det finns några tusen klassificerade och kodade typer av särdragsobjekt, till exempel grustag, grundvattenområde, flygekorre, apelticka, lagerplats, vinterväg och offersten. Klassificeringen tillgodoser skogsbrukets behov, och det går fortfarande att fylla på med fler standardkoder. Det sker efter behov under standardiseringsarbetet.

Klassificeringen innehåller

• växt- och djurarter 
• markanvändningsklasser 
• klassificering av naturskyddsområden 
• objektstyper vid avverkning och skogsvård
• typindelning av fornlämningar
• textpunkt med specificerande texter 
• och annat motsvarande.

I en del av skogsstandardens meddelanden ingår överföring av särdragsdata som en integrerad del av den andra dataöverföringen. Det gäller till exempel skogsdatastandarden för virkeshandel och skogsvård. Då behöver man inte använda något separat särdragsmeddelande.

Syftet med standardmeddelandena för virkeshandel och skogsvårdshandel är att offert- och avtalsprocesserna ska kunna ske till och med utan papper. Meddelandehelheten gör att parterna (skogsägaren och virkesköparen/tjänsteproducenten) kan föra över information elektroniskt.

Grunden för standardiseringen är i det här fallet praxis och informationsinnehåll som några skogsbolag gemensamt kommit överens om. De här bolagen hade redan haft dataöverföring sinsemellan när man beslutade att grunda den nationella standarden på det arbete som de redan utfört. I standardiseringsprocessen kom andra aktörer sedan med kompletterande synpunkter på helheten.

Förutom för virkeshandel har det också skapats en möjlighet att överföra information om arbetsobjekt för skogsvård. I virkeshandelsprocessen ingår 

1. begäran om offert
2. offert
3. godkännande av offert
4. avtal.

I processen har man även infört möjligheten att be om offerter för skogsvårdsarbete. Aktörer kan svara med offerter. 

XML-meddelanden kring själva genomförandet av avverkningar och skötselarbeten gör att de som utför arbetet får den information de behöver när de gör det. Till exempel data om avverkningsplatsen, virkestransporten eller tidtabeller och bokningar för tillgängliga resurser i skogsarbetet kan överföras till den som arbetar i skogen. När arbetet är gjort kan verkställaren också överföra olika uppgifter från sin egenkontroll och kvalitetskontroll med hjälp av meddelandena. 

Tack vare standarderna kan till exempel en maskinföretagare använda samma programvara i sin skördare när hen arbetar för olika uppdragsgivare. Standardmeddelandena för drivning och skogsvård används i stor utsträckning bland annat i programmet Woodforce. Meddelandehelheten för drivning och skogsvård är en av de största och en av dem som utvecklas snabbast.

Standardiserade XML-meddelanden om skogsstatistik gör att de som verkar i skogsbranschen kan skicka uppgifter om sin verksamhet till Naturresursinstitutet för att statistikföras. Uppgifter om mängder och priser i virkeshandeln och skogsvården kan levereras för att läggas till statistiken.

När det gäller virkeshandeln innehåller standarden uppgifter om köpta virkesmängder och priser enligt sortiment, avverkningssätt och kommun. Naturresursinstitutet omvandlar informationen så att den presenteras på sju större områden innan statistiken publiceras. Standarden fungerar lika för skogsvård som för virkeshandel, alltså så att information om arbetsslag och mängden arbete förmedlas.

Alla virkesköpare har ännu inte övergått till standardiserad dataöverföring, men vad det mottagande gränssnittet och standarden anbelangar skulle all statistik om virkeshandel och skogsvård kunna följa standarden.

Skogscentralsmeddelandena är en helhet av XML-meddelanden som används mellan datasystem när man har med Skogscentralen att göra. Aktörer i branschen skickar dessa meddelanden från sina egna system till Skogscentralens elektroniska gränssnitt. Det sker när de sköter myndighetsärenden eller sköter annan dataöverföring med Skogscentralen.

Skogscentralsmeddelandena omfattar följande:

• avverkningsanmälan 
• meddelande om älgskada
• stödansökan
• anmälan om verkställande 
• skogscentralsbeslut
• meddelande om utbetalning
• begäran om uppdatering av skogsdata
• uppgifter från egenkontroll 
• granskningsinformation.

Standardhelheten för avverkningsanmälningar innehåller en schemadefinition för förmedling av anmälan samt definitioner av olika svarsmeddelanden, till exempel bekräftelser och felmeddelanden som man får när man skickat.

Meddelandena som gäller skogsbruksstöd gör att man kan sköta hela informationsutbytet med Skogscentralen digitalt. Med meddelandet för älgskadeanmälan kan man ansöka om ersättning när hjortdjur orsakat skador i skogen.

Med meddelandet om begäran om uppdatering av skogsdata kan man meddela Skogscentralen till exempel om beståndsuppgifter på en figur eller berätta om ett naturobjekt som man upptäckt.

Med meddelandet om egenkontroll kan aktörer skicka Skogscentralen information från sina egna egenkontrollmätningar. Skogscentralen kan använda informationen i sitt arbete för att upprätthålla sin offentliga databas med skogsdata.

Med granskningsmeddelandet kan Skogscentralen förmedla information direkt från sina fältgranskningar direkt till de berörda aktörerna.

Standardmeddelandet för egenkontroll kan användas när man för över uppgifter man mätt i terrängen mellan olika datasystem. Till exempel kan en skogsarbetare utföra mätningar som egenkontroll på sitt arbetsområde, spara informationen på sin enhet. Informationen sänds vidare som egenkontrollmeddelande, möjligen så långt som till Skogscentralen, där den blir en del av den offentliga skogliga informationen. Kärnan i informationen som överförs är områdets eller objektets geodata. Uppgifterna kan anges antingen för områdesobjekt (exempelvis skogsfigurer eller delar av skogsfigurer) eller i punktform (exempelvis provytor eller planteringsplatser).

Arbetsslag som standarden för egenkontroll stöder är:

• tidig vård av plantbestånd 
• vård av ungskog
• markberedning
• plantering
• sådd (i punktform) 
• plantering (i punktform) 
• markberedning (i punktform)

Begäran att uppdatera skogsdata ska göra det möjligt att meddela om ändringar i skogsdata från ett datasystem till ett annat. Standardmeddelandet är mycket enkelt konstruerat och dess viktigaste element är geodata för det område som uppdateringen gäller. I sin enklaste form kan begäran, något förenklat uttryckt, till exempel bara beskriva områdets gränser som geodata och en kod som betyder att skogen på området har gallrats.

I begäran om uppdatering av skogsdata används så mycket som möjligt av de strukturer som finns i redan existerande standarder. Skogsdata kan i princip uppdateras med vissa existerande XML-meddelanden, men begäran om uppdatering av skogsdata är planerad specifikt för uppdateringar. Den är enkel och lätt till sin konstruktion. Om man till exempel behöver uppdatera bara en beståndsuppgift för bara en figur på en skogsfastighet kan man göra det med meddelande för begäran om uppdatering av skogsdata utan att behöva överföra alla uppgifter för hela fastigheten. Fem olika användningsändamål har planerats för meddelandet. De är:

• inventerade beståndsdata 
• ståndortsdata
• begränsningar
• särdrag
• data om verkställda åtgärder.