Klimatförändringen orsakar långa perioder av torka och värmebölja och ökar därigenom också risken för skogsbränder. Omfattande skogsbränder har hittills varit sällsynta i Finland, men det lönar sig att förbereda sig på dem.
Toppbrand sprider sig snabbt i trädkronorna och är svårare att hantera än en terrängbrand. Bild: Skogscentralen
I Frankrike och Spanien har det under sommaren förekommit omfattande terrängbränder som spridit sig till en areal på tiotusentals hektar. I Finland är motsvarande omfattande terrängbränder sällsynta. Under de senaste åren har i genomsnitt cirka 450 hektar skog brunnit årligen i Finland. Enskilda skogsbränder har varit små, i genomsnitt cirka 0,4 hektar.
– Jämfört med skogsbränderna i Europa har skogsbränderna hos oss varit ganska små. Den senaste omfattande skogsbranden inträffade 2021 i Kalajoki, där över 200 hektar skog brann. Den största skogsbranden i Finland har veterligen varit skogsbranden i Tuntsa på 1960-talet, som spred sig till ett område på cirka 20 000 hektar, berättar klimatexpert Juha Tuononen vid Skogscentralen.
I Finland bromsas spridningen av skogsbränder av effektiv övervakning och bekämpning av skogsbränder samt av vattendrag och skogarnas varierande struktur. Enligt Tuononen begränsar den spridningen av bränder när det inte finns omfattande enhetliga skogsområden, utan skogarna är en mosaik av små, olika skogsbestånd.
I Finland hjälper också ett omfattande nätverk av skogsbilvägar i släckningsarbetet. Räddningsväsendet kan röra sig med släckningsutrustning längs skogsvägarna även till mer avlägsna områden. Skogsvägarna förhindrar också eldens spridning, likaså vattendragen.
– Även om situationen är relativt bra måste vi förbereda oss på skogsbränder även hos oss. I och med klimatförändringen blir värmeböljor vanligare och det uppstår långa perioder av torka, vilket främjar antändning och spridning av terrängbränder, säger Tuononen.
Risken för skogsbrand kan minskas genom skogsvård
Skogsägarna kan minska risken för skogsbrand genom att minska brandbelastningen i skogarna, bromsa upp spridningen av branden och utnyttja skogens strukturella och naturliga brandavbrott i terrängen. Även underhållet av skogsvägarna är mycket viktigt.
– Det lönar sig att röja sly på skogsvägarna och deras kanter och hålla vägarna öppna och i gott skick. Det underlättar räddningsväsendets rörlighet och minskar på det brännbara materialet, säger Tuononen.
Risken för skogsbrand kan minskas genom att noggrant planera drivningen och markberedningen, särskilt under risk för skogsbrand, och genom att avlägsna avverkningsrester från antändningskänsliga områden. Även plantskogsskötsel och gallring kan förebygga spridningen av skogsbränder.
– Med dessa arbeten minskar man mängden småträd i unga skogar. När skogen blir glesare och det finns mindre brännbart material, sprider sig en terrängbrand inte lika lätt och utvecklas inte så snabbt till en kraftig toppbrand.
I skogarna med kontinuerlig odling finns det ofta träd i olika åldrar och storlekar, vilket ökar risken för att toppbränder bildas och sprids. Å andra sidan hålls marken fuktigare i en tätare skog, vilket kan ha en dämpande effekt på uppkomsten och spridningen av skogsbränder.
Återställning av kärr och byggande av våtmarker är också till nytta i förebyggandet av skogsbränder. De fuktiga områdena bryter brandens framskridande och vid behov kan man också ta släckvatten från våtmarkerna. Hyggesbränning är till nytta för att förhindra spridningen av terrängbränder, eftersom man kontrollerat minskar mängden brinnande material i terrängen.
Enligt Tuononen är löv- och blandskogar i allmänhet mindre brandkänsliga än barrträdsdominerade skogar, så det lönar sig att i mån av möjlighet välja lövträd.
– Många av dessa skogsvårdsmetoder som kan förebygga skogsbränder är nyttiga även i övrigt. Till exempel gallringar upprätthåller trädbeståndets livskraft, blandningen av olika lövträd stöder den biologiska mångfalden och återställning av kärr är till nytta för vattenskyddet.
I torr terräng tänds branden lätt
Den bästa beredskapen för skogsbränder är omsorgsfull hantering av eld i skogen. Största delen av skogsbränderna antänds till följd av mänsklig verksamhet. Näst flest skogsbränder orsakas av naturfenomen, såsom blixtnedslag under åskväder.
– Om växtligheten och terrängen är kruttorr kan branden lätt tändas och spridas snabbt. Klimatförändringen framskrider och leder till långa och kraftiga perioder av värmebölja och torka som i framtiden ökar risken för skogsbrand. Risken för skogsskador kan minskas genom att systematiskt sörja för skogarnas hälsa och livskraft, påminner Tuononen.
Mer information om bekämpning av skogsbränder finns i rekommendationerna för skogsvård.
Bekanta dig med Tapios guide Prognostisering av risken för skogsbrand i skogsarbete.
Översikten Skogsvård som hjälp för bekämpning av skogsbränder i Norden (SNS & SLU 2024)