Under 2020-talet har stormar och hårda vindar främst drabbat skogarna i västra Finland. I förhållande till skogsarealen är det Österbotten, Södra och Mellersta Österbotten och Satakunta som varit mest utsatta för stormskador.
Träd som föll i stormen Hannes. Bild: Johanna Kleemola
Under det här decenniet har Finlands skogscentral fått anmälningar om avverkningar på cirka 182 000 hektar som utförts i privata skogar på grund av stormskador. Det motsvarar cirka 1,4 procent av de privata skogarnas areal. Under de senaste åren har det enligt anmälningarna gjorts avverkningar i privata skogar på i genomsnitt cirka 20 000 hektar per år på grund av stormskador.
Värst har stormarna och de hårda vindarna prövat privata skogar i landskapen i Österbotten och Satakunta de senaste åren. Kymmenedalen, Nyland och Lappland har däremot klarat sig undan större stormskador.
Euraåminne är den kommun i Finland där stormarna har fällt och skadat flest träd. Enligt anmälningarna om användning av skog har så mycket som en fjärdedel av arealen i de privata skogarna i kommunen drabbats av stormskador under de senaste åren.
På västkusten och i Birkaland har skogsskador framför allt orsakats av stormen Hannes som härjade vid förra årsskiftet. I de privata skogarna i Taivalkoski orsakade framför allt stormen Paula skador 2021. Stormen Paula orsakade dessutom omfattande skador i statens skogar. I norra Finland är den privatägda skogens andel av skogsarealen betydligt mindre än i södra Finland.
Klimatförändringen ökar risken för stormskador i skogarna
Klimatförändringen leder till att vintrarna blir varmare, perioderna med tjäle kortare och tiden då marken är fri från tjäle längre, i synnerhet i södra och mellersta Finland.
– När marken inte är frusen får trädens rotsystem mindre stöd från marken och rotklumpen vrider sig lättare. Då kan kraftiga vindar fälla träd och orsaka förstörelse, berättar Aki Hostikka som är vice beredskapschef vid Finlands skogscentral.
Stormar går inte att förhindra, men genom skogsvård är det möjligt att stärka träden så att de tål stormar bättre. Till exempel kan plantskogsvård som utförs vid rätt tidpunkt ge träden tillräckligt med växtutrymme, vilket gör att de utvecklar en stark stam och ett vidsträckt rotsystem. Sådana träd faller inte lätt, inte ens när det blåser kraftiga vindar.
Det är också bra att gallra i skogen vid rätt tidpunkt och undvika att gallra kraftigare än vad som rekommenderas. Strax efter en gallring kan vinden fälla träd för att de ännu inte har hunnit anpassa sig till de nya växtförhållandena.
Granskog är känslig för vindskador
Bland trädslagen är det framför allt granen med sina ytliga rötter som är känslig för vindskador. I rötskadad granskog är risken för stormskador ännu större. Skadeinsekter förökar sig gärna i färska träd som fallit eller skadats, och det kan leda till att skadorna på trädbeståndet blir ännu mer omfattande.
– Blandskog tål olika typer av skador bättre än en skog som enbart består av ett trädslag, dessutom är blandskog bra med tanke på den biologiska mångfalden. När det finns olika trädslag i en skog sprids risken för skador ut, säger Hostikka.
Anmälningar om användning av skog som gäller avverkning på grund av stormskador kan följas i karttjänsten Metsätuhohakkuut på Skogscentralens webbplats