En snabb avveckling av dödsbon underlättar skötseln av skogarna och beslutsfattandet om skogarna. En stor del av de skogsägare som svarade på Skogscentralens enkät är av denna åsikt. I enkäten kartlades skogsägarnas tankar om ägarbyten av skog. Många skogsägare anser också att det vore bra om beslutsfattandet i dödsbon inte krävde enhällighet, utan att besluten kunde fattas enligt majoritetens åsikt.
Ägarbyten av skog sker ofta inom familjekretsen genom generationsväxling. Bild: Skogscentralen
Ägarbyte av skog är ett aktuellt ärende i många familjer eftersom det finns många ålderstigna skogsägare. I Finland sker ägarbytet av skog oftast inom familjekretsen genom generationsväxling.
Skogscentralen frågade skogsägarna vilka tankar ägarbytet väcker och vilka hinder det finns för det. Man frågade också efter synpunkter på avvecklingen av dödsbon och beslutsfattandet i dem.
De största hindren för generationsväxlingar på skogsfastigheter ansågs vara beskattning och ekonomiska kostnader samt brist på information om hur ärendet ska skötas och vilka olika alternativ det finns.
Enligt skogsägarna bromsas generationsväxlingen också upp av familjemedlemmarnas olika syn på användningen av skogen samt av att det är svårt att ta upp frågan i familjekretsen. Det kan också vara svårt att definiera skogens värde.
– Enligt studier har cirka hälften av skogsägarna för avsikt att lämna skogen i arv. Det är det skattemässigt dyraste sättet att genomföra en generationsväxling. Utöver arvsskatten måste man också betala skatt på avverkningsintäkter. Det ökar skattebördan kraftigt, säger Jukka Matilainen, ledande expert på skogsägande vid Finlands skogscentral.
Beslutsfattandet kan frysa i dödsbon
Det finns cirka 86 000 dödsbon som äger skog i Finland och de äger 9 procent av arealen i privata skogar, det vill säga cirka en miljon hektar.
Över 70 procent av de skogsägare som besvarade enkäten förespråkade åtminstone delvis en snabb avveckling av skogsdödsbon och en skyldighet att avveckla dem.
Skogsägarna motiverade behovet av att avveckla dödsbon till exempel på följande sätt: "Det blir svårare att reda ut saker efter att årtionden har gått" och "Skötseln av skogarna underlättas när någon eller några tar ansvar för skogsfastigheterna."
Det uppstår problem i dödsbon särskilt när det finns många delägare i dödsboet och man inte kan fatta beslut om till exempel virkesaffärer, skogsvårdsarbeten eller skydd.
– Ett dödsbo som bedriver jord- och skogsbruk i Sverige ska avvecklas senast fem år efter att det bildats. Om dödsboet inte avvecklas ändras det till en sammanslutning och beskattningen blir betydligt hårdare. Även i Finland skulle det underlätta om man fastställde en tidsfrist för dödsbona, säger Matilainen.
Många av respondenterna förespråkade också starkt majoritetsbeslut i dödsbon. I svaren betonades att kravet på enhällighet i dödsbon i värsta fall fryser en förnuftig verksamhet.
– Beslutsfattandet avstannar i allmänhet senast när det uppstår dödsbon i dödsboet och ägandet blir avlägset.
Skogscentralens enkät om ägarbyten av skog besvarades på olika håll i Finland av 196 skogsägare som är med i Skogscentralens kundgemenskap Pihka. Mindre än 5 procent av respondenterna är dödsbodelägare. För två tredjedelar av respondenterna är ägarbyte av skog aktuellt under de närmaste åren eller på längre sikt.