Var tredje enskild väg skulle behöva iståndsättas – reparationsskulden är cirka 1,3 miljarder euro

Av de enskilda vägar som kartlagts i Finland är cirka 40 procent i gott skick, 27 procent i tillfredsställande skick och 33 procent i dåligt skick. Detta innebär att en tredjedel av hela landets enskilda vägar behöver olika nivåer av reparationer eller underhåll. Ungefär en femtedel av de enskilda vägarna skulle behöva en kraftigare grundförbättring. Reparationsskulden för nätet av enskilda vägar uppgår till sammanlagt cirka 1,3 miljarder euro. 

– Antalet vägar som behöver repareras är stort. I kartläggningen observerades gropiga vägar, alltför branta kurvor och uppförsbackar, behov av att röja växtlighet från vägområdet samt brister i torrläggningen av vägytan, berättar TIESIT-projektets projektchef Timo Pisto vid Finlands skogscentral. 

Enligt kartläggningen är de enskilda vägarna i bättre skick än genomsnittet i Lappland, Norra Österbotten och Kajanaland. I jämförelsen av landskapen är de enskilda vägarna i Kajanaland i bäst skick. De enskilda vägarna i Nyland, Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland är i sämst skick. I dessa landskap bedömdes nästan hälften av de enskilda vägarna vara i dåligt skick. 

Vägarnas skick påverkas av många faktorer, till exempel hur vägarna byggdes på sin tid, hur underhållet har skötts och om ombyggnadsarbetena har skötts i tid. Även antalet användare och slitaget påverkar vägens skick. 

Inom TIESIT-projektet har man utvärderat skicket på cirka 230 000 kilometer privata vägar före utgången av 2024. Konditionskartläggningen fortsätter ännu i år. Målet är att utreda skicket på totalt cirka 260 000 kilometer privata vägar, vilket omfattar 70 procent av alla enskilda vägar i Finland. 

Cirka 1 200 broar på enskilda vägar borde repareras snabbt

Av broarna på enskilda vägar är cirka 46 procent i gott skick, 37 procent i tillfredsställande skick, 13 procent i dåligt skick och 4 procent i mycket dåligt skick. Cirka 1 200 broar är i behov av grundlig renovering eller förnyelse genast eller senast under de närmaste åren. Även broar som bedömdes vara i tillfredsställande eller gott skick har behov av reparationer. 

Flest broar i dåligt skick finns i Birkaland. Nästan 30 procent av broarna på enskilda vägar i landskapet är i dåligt skick. I Egentliga Finland, Satakunta och Södra Karelen är över 20 procent av broarna i dåligt eller mycket dåligt skick. Enligt konditionskartläggningen fanns broarna i bästa skick i Päijänne-Tavastland. Över 90 procent av de kartlagda broarna var bra och tillfredsställande i landskapet. 

– Brister och skador på olika nivåer observerades bland annat i grund- och markstödskonstruktioner, bärande konstruktioner samt på brodäck och -räcken. Det fanns brister i räckkonstruktionerna på cirka 2 000 broar. En bro är en dyr investering för väglaget, så det lönar sig att göra större satsningar än idag på underhållet av broar, säger Pisto.

I projektet TIESIT kartlades skicket på cirka 7 200 broar på enskilda vägar. 

Informationen om skicket gagnar väglag och vägtjänstproducenter

Informationen om vägarnas och broarnas skick som producerats inom Skogscentralens projekt TIESIT är till nytta särskilt för väglag och producenter av vägtjänster. Med hjälp av informationen kan väglagen planera och inleda de mest brådskande grundförbättrings- och underhållsarbetena på enskilda vägar och deras broar. Informationen om skicket är till nytta inte bara för väglagen utan också för alla väganvändare. 

– De enskilda vägarnas betydelse är mycket stor bland annat för att trygga virkes- och energiförsörjningen, den fasta bosättningen, jord- och skogsbruket och även andra näringar, påpekar Pisto.

Informationen om enskilda vägars och broars skick publiceras delvis som öppen geografisk information före sommaren. Dessutom kan väglagen be Skogscentralen om uppgifter till exempel om skicket på en bro på den egna enskilda vägen.

Mer information om TIESIT-projektet finns på Skogscentralens webbplats (på finska).

Mer information: 

Timo Pisto
projektchef, TIESIT-projektet
Finlands skogscentral
tfn 044 710 4342
timo.pistometsakeskus.fi (timo[dot]pisto[at]metsakeskus[dot]fi)