I södra Finland kan vi ännu njuta av höstens färgprakt, men i norr är börjar den vackraste lövbranden vara förbi. På hösten förbereder sig lövträden för vintern och nästa växtperiod.
Aspen har en mångsidig färgpalett. Bild: Riitta Raatikainen
Allteftersom mängden ljus minskar och temperaturen sjunker upphör fotosyntesen, varvid klorofyllet i löven bryts ned och de övriga färgerna i löven börjar framträda. Så uppkommer sprakande höstfärger.
Molekyler som bildats av klorofyllet bryts ned och överförs till växtens fleråriga delar – hos träd till stammen och rötterna. Trä kan använda dessa näringsämnen på nytt under nästa växtperiod.
Alla lövträd övergår emellertid inte till höstfärger och till exempel gråalar och klibbalar fäller sina löv gröna. Dessa alar behöver inte spara på näringsämnena eftersom det i rötterna på dem lever bakterier som binder kväve ur luften. Alarna förbättrar jordmånen med hjälp av både löv och rötter. Aldungar är dessutom viktiga skydds- och födoplatser för bland annat skogshönsfåglar.
Aspar är lätta att upptäcka på hösten
Aspens löv spricker relativt sent på våren och asparnas grönska och lövbrand fortsätter också ofta längst på hösten. Lönnarna lyser i sprakande färger, och också rönnarna får vackra röda nyanser.
På hösten kan skogsägare och de som gör avverkningar enkelt se var det växer aspar. Aspar bör bevaras i olika skeden av skogsvården.
– Om man fäller aspar kan det uppkomma ett omfattande slybestånd i en plantskog. En fälld asp kan göra att det börjar växa upp till 100 000 aspskott på en hektar. Därför är det bra att låta asparna stå redan med tanke på vårdarbetet, säger ledande experten på naturvård Riitta Raatikainen vid Finlands skogscentral.
Aspar framträder särskilt tydligt under lövbranden. Bild: Riitta Raatikainen
Att bevara aspar är en gärning för mångfalden
Många företag i skogsbranschen har i sina mångfaldsprogram satt som mål att bevara fler lövträd som är värdefulla för mångfalden, såsom aspar. Aspar kan sparas i figurer, i grupper av naturvårdsträd och längs vägar och stränder, där asparnas landskapsmässiga värde kommer till sin rätt.
Även om asparna fortfarande står för en liten andel av beståndets totala volym, växer det på aspar eller i vissa artgrupper fler arter än på våra huvudträdslag gran, tall och björk. En levande asp är en livsmiljö för till exempel cirka 250 växtätande arter, medan över 600 svampar eller skalbaggar kan leva på en död asp.
- Att trädet är stiligt träd kan vara den första anledningen man kommer att tänka på om du överväger att låta en asp stå kvar. Det är intressant att stanna upp och kontrollera om det till exempel växer lavar eller tickor på stommen, mossa vid basen eller om spillkråkan har hackat ut hål på den. På samma gång får du njuta av höstens färgprakt, säger Raatikainen uppmuntrande.
I ekonomiskogarna är naturvården integrerad i det vardagliga skogsvårdsarbetet. Det finns många metoder inom naturvården, som bland annat att bevara lövträd som är värdefulla för mångfalden.
Naturhänsynen i ekonomiskogarna har främjats bland annat inom ramen för projektet Monimetsä, där ett flertal skogsägare och aktörer i skogsbranschen fått utbildning. Projektet finansieras av Jord- och skogsbruksministeriet.
Läs mer om naturvård i ekonomiskogar på Skogscentralens webbplats.
Mer information om projektet Monimetsä finns på Tapios webbplats (på finska).