I fjol granskade Finlands skogscentral cirka 8 000 hektar vårdade plantskogar och vård av ungskog, för vilka det sökts statligt Kemera-stöd. Utifrån granskningarna hade merparten av plantskogsvården utförts väl och i enlighet med finansieringsvillkoren.
Plantskogen röjs på sly med röjsåg. Foto: Skogscentralen
Skogscentralen granskade vårdade plantskogar och vård av ungskog på sammanlagt 8 035 hektar på olika håll i Finland, varav 1 930 hektar granskades genom slumpmässigt urval och resten efter prövning. Av de skogsvårdsarealer som plockades ut vid ett urvalsförfarande uppfyllde 26 procent inte villkoren för stödfinansieringen och stöd kunde inte beviljas.
Vid urvalsförfarandet valdes arbetsobjekten slumpmässigt. Resultatet visar hur stor andel av alla arbetsobjekt som inte uppfyller villkoren i finansieringslagen.
Vårdobjekten bland plantskogar och unga bestånd granskas däremot efter prövning om det finns anledning att misstänka att villkoren för stödfinansiering inte uppfylls.
- Den vanligaste orsaken till detta är att man på basis av skogsdata bedömer att beståndet är för grovt och vill kontrollera saken vid ett fältbesök, säger Ari Nikkola, chef för finansiering och granskning vid Finlands skogscentral.
Drygt hälften av de arbetsobjekt som valts ut efter prövning uppfyllde inte finansieringsvillkoren.
Plantskogen lämnas ofta för tät
Den vanligaste orsaken till avslag på ansökan om stöd för vård av plantskog är att skogen lämnats för tät efter arbetet. Då kan skogsägaren ges möjlighet att åtgärda detta så att resultatet blir förenligt med finansieringsvillkoren. Den näst vanligaste orsaken till avslag är att arbetet inte har utförts överhuvudtaget. Ogjort arbete förekommer dock bara på 2–3 procent av arealen i ansökan.
- Det är mest sannolikt att beståndet lämnas för tätt om det är skogsägaren som utför vården i stället för en fackman. Plantskogen växer bra även om den är tät, men det blir svårare att göra förstagallringen, med sämre kvalitet på arbetet som följd, konstaterar Nikkola.
Vid vård av ungskog, där avverkning har gjorts med flerprocessmaskin, är man oftare tvungen att ge ett negativt stödbeslut. Stöd söks ofta för objekt där beståndet med hänsyn till finansieringsvillkoren har vuxit sig för grovt eller man inte behövt fälla minimimängden träd enligt villkoren. Då har det handlat om normal gallringsavverkning som stöd inte längre beviljas för.
I fjol beviljades skogsägarna 30 miljoner euro i statligt stöd för plantskogsvård och vård av ungskog. Arbete utfördes på 113 000 hektar.
- Arbetsmängden minskade jämfört med året innan och flera miljoner euro blev outnyttjade. I år förefaller det som att arbetsmängderna igen ökar något, säger Nikkola.
Plantskogsvård lönar sig
Med hjälp av plantskogsvård kan man öka kolsänkorna i skogarna under en lång tid. De träd som växer bäst och uppvisar den bästa kvaliteten får stå kvar.
- Al, rönn och vide växer snabbt till en början, men deras tillväxtförmåga falnar snabbt. Man kan främja mångfalden genom att lämna kvar viltbuskage som skydd för djuren och anlägga bestånd som består av fler än ett trädslag, säger Nikkola.
Plantskogsvården förbättrar också den ekonomiska avkastningen av skogen.
- Man bör också komma ihåg att de plantor som planteras nuförtiden växer allt snabbare tack vare förädlingen. Denna fördel går också förlorad om plantor dör på grund av brister i vården, påpekar Nikkola.