Skogsbruket har en nyckelställning när klimatförändringen och utarmningen av naturen ska tacklas. På modellområden i södra Finland åskådliggör man nu i ett par års tid vilka lösningar som behövs i skogarna och vilka åtgärder som passar på vilka områden. De konkreta exempellösningarna är till nytta för skogsägare som har många mål med sin skog, för skogsproffs och studerande.
I modellområdena tar man extra hänsyn till naturvärden och bevarar krontäcket till exempel nära tjäderns spelplatser. Foto: Inna Salminen
Skogen binder och lagrar kol och är samtidigt en livsmiljö för tusentals arter. Förändringar i skogen sker vanligtvis långsamt, och det kan ta länge innan effekterna av skogsvård och naturvård syns. Det kommer hela tiden nya forskningsresultat om till exempel användning av olika avverkningssätt i kontinuerlig beståndsvård, om effekterna av naturvårdsåtgärder och om hur användningen av torvmark påverkar kolsänkorna och vattendragen.
I Egentliga Finland planeras modellområden för precisionsskogsbruk utifrån de senaste forskningsresultaten.
- I precisionsskogsbruk implementeras mångsidigare och bättre riktade skogsvårdsinsatser, där man tar hänsyn till naturvärden och klimataspekten bättre än förr, säger projektchefen Inna Salminen vid Finlands skogscentral.
Största delen av modellområdena är vanlig ekonomiskog som behöver skogsvård, men där finns också mer udda områden, som en plantskog som brunnit oavsiktligt, ett flygekorrområde och en plats för tjäderspel. Områdena finns på utbildningssamkommunen Peimarin koulutuskuntayhtymäs och Åbo universitets marker.
- Med ökande forskningsresultat och erfarenheter är det lättare att välja åtgärder som passar bäst i just en viss skog. Det är viktigt att kartlägga utgångsläget i skogen och fundera på vilka alternativ som skulle vara bäst i ljuset av dagens forskning. Målet är att prova och demonstrera specifikare och miljövänligare skogsbruk i praktiken, säger Salminen.
I modellområdena koncentrerar man sig på bästa praxis med tanke på klimateffekter och naturvärden till exempel när man förnyar skogen, sköter plantskogen, idkar kontinuerlig beståndsvård, vård av torvmarksskog, viltskogsvård och vattenvård. Demonstrationerna är en del av ett projekt som Finlands skogscentral, Naturresursinstitutet, Åbo universitet och utbildningssamkommunen Peimarin koulutuskuntayhtymä genomför.
- Demonstrationsskogarna är ganska vanliga, och därför är också skogsvårdsåtgärderna i sig bekanta – de bara riktas och planeras så bra som möjligt. På varje objekt används möjligast effektiva naturhänsynsmetoder som en del av skogsvården. Till exempel lämnas fler naturvårdsträd vid avverkningarna än vad de nuvarande skogscertifikaten kräver, säger forskaren Janne Miettinen vid Naturresursinstitutet.
En av skogsbrukets utmaningar är hur man kan bruka torvmarksskogar utan att det uppstår omfattande utsläpp av växthusgaser och att vattendragen lider. På en bördig dikad torvmo funderar Naturresursinstitutets forskare och andra experter inom projektet på avverkningssätt inom kontinuerlig beståndsvård som inte höjer grundvattennivån för mycket. Foto: Inna Salminen
Skogsägare får miljötips
Modellarbetet på demonstrationsområdena ger tips och råd till skogsägare som förutom att producera virke också vill satsa på kolbindning och biologisk mångfald. I projektet producerar man digitalt studiematerial (på finska) för skogsägare, aktörer och studerande som är intresserade av precisionsskogsbruk.
Samhällsdebatten om skogsbruket, kolsänkorna och utarmningen av naturen kan te sig rörig. Ibland står det som är bra för klimatet och det som stöder biologisk mångfald i konflikt med varandra, vilket ytterligare kan öka osäkerheten om hur man borde sköta sin skog.
- Många skogsägare funderar på vad hållbar skogsvård kan betyda just i deras skog. Allt fler är intresserade av forskningsresultat om hur till exempel kalhyggen påverkar skogens arter, hur avverkning påverkar klimatet och hur skogsbrukets klimatpåverkan kan minimeras, säger Jarmo Uimonen, expert på naturvård vid Finlands skogscentral.