Bara drygt hälften av all areal som förnyats naturligt hade fått ett naturligt plantuppslag med förutsättningar att leva upp till skogsvårdsrekommendationerna. Det framgår av Skogscentralens granskningar. Bäst lyckas naturlig skogsförnyelse med tall och björk.
Finlands skogscentral granskar årligen skogsförnyelse och skogsförnyelsens kvalitet på över tusen objekt med en areal på sammanlagt cirka 2 500 hektar. I år granskades avverkningsytor som förnyats genom naturlig förnyelse. Tidigare har Skogscentralen också granskat objekt där man planterat eller sått.
Enligt skogslagen ska åtgärder för att anlägga ett nytt plantbestånd ha slutförts inom tre år efter att avverkningen och virkesdrivningen har slutförts. Vid naturlig förnyelse ska en ny plantskog börja växa av fröna från fröträd som lämnats på avverkningsytan eller av frön från beståndet omkring avverkningsytan.
Den naturliga förnyelsen hade lyckats på drygt hälften av den granskade arealen, och objekten visade synliga tecken på att det fanns förutsättningar för ett plantuppslag. På en femtedel av förnyelseytorna konstaterades felaktigt arbete, till exempel bristfällig markberedning, så att objekten inte uppfyllde förnyelseskyldigheten som nämns i skogslagen. Var fjärde förnyelseyta hade brister som gjorde att de inte levde upp till skogsvårdsrekommendationerna, även om de fyllde lagens krav.
Går bättre med tall och björk än med gran
Utifrån Skogscentralens granskningar ser naturlig förnyelse ut att lyckas bättre med tall än med gran. Av den areal som förnyats naturligt med tall hade det lyckats bra på 60 procent av arealen, medan det lyckats bra på bara 30 procent av den areal där man försökt förnya naturligt med gran. I björkskog används naturlig förnyelse endast i liten skala, trots att det i medeltal ger lika bra resultat i björkskog som i tallskog.
När man jämför landskapen hade den naturliga förnyelsen genomförts bäst i Norra Karelen, Päijänne-Tavastland och Södra Savolax. I Päijänne-Tavastland var arealen som granskades dock rätt så liten. De svagaste resultaten konstaterades i Egentliga Finland, Österbotten och Birkaland. I de landskapen hade speciellt naturlig förnyelse av tall gått dåligt.
Markberedningen blir alltför ofta ogjord
De största bristerna på avverkningsytor som förnyas naturligt är dålig markberedning eller att ingen markberedning har gjorts. På en tredjedel av arealen för naturlig förnyelse hade man inte gjort någon markberedning alls trots att det hade behövts för att naturplantor skulle kunna börja gro.
Ibland hade man också försökt med naturlig förnyelse på platser där det inte fanns några förutsättningar för det. Ofta fanns det också för få fröträd.
Enligt skogsvårdsrekommendationerna behövs ingen markberedning vid naturlig förnyelse om jordarten är sorterad sandmo. Vid naturlig förnyelse av vårtbjörk behövs markberedning alltid. Naturlig förnyelse av gran har större chanser att lyckas på gynnsam jordmån där det uppstått nya plantor i skogen redan före avverkningen.
Utifrån Skogscentralens granskningar avgör man om den lagliga förnyelseskyldigheten uppfyllts och om det behövs korrigerande åtgärder. Om man kommer fram till att korrigerande åtgärder behövs, diskuterar man först med markägaren. Om ingen enighet nås i diskussionerna kan markägaren åläggas att vidta förnyelseåtgärder. Det har under de senaste åren behövts endast i ett fåtal fall.
Mer information ger:
Ari Nikkola
chef för finansiering och granskning
Finlands skogscentral
tfn 0400 626 492
ari.nikkola(at)metsakeskus.fi