Skogscentralens granskningar av vårdade plantbestånd visar att endast åtta procent av de grandominerade plantbestånden är rena granbestånd. I vart tredje grandominerat plantbestånd finns minst 30 procent andra trädslag. Att odla blandskog intresserar allt fler skogsägare och kan minska risken för vissa skogsskador i framtiden.
Vid plantskogsskötsel avlägsnas träd från plantbeståndet så att de trädplantor som blir kvar får mer ljus och utrymme att växa. Det är möjligt att medvetet omvandla planterade granbestånd och ge dem fler arter i samband med vården av plantskogen. Av de plantbestånd som granskades av Skogscentralen hade också planterade granar avlägsnats och på så sätt gav man utrymme åt andra trädarter som uppkommit naturligt.
Plantskogsvården utförs ofta två gånger. Av Skogscentralens granskningar 2024 framgår att det fanns proportionellt fler naturliga trädslag i granplantbestånd som vårdades för andra gången än i små plantbestånd där arbetet hade utförts för första gången.
- Trenden verkar vara att allt fler skogsägare lämnar lövträd i barrträdsplantbestånden. Blandskogsbeståndet ökar den biologiska mångfalden, ger näring och skydd åt djuren samt minskar riskerna för vissa skogsskador, konstaterar ledande expert på skogsvård Markku Remes vid Finlands skogscentral.
Lövträd förekommer mest i granplantbestånden i Lappland, Österbotten och Nyland
Skogscentralen granskar årligen skogsvårdsarbeten som utförts med skogsbrukets stöd i plantbestånd och unga skogar. Vid inspektionerna mäts bland annat antalet stammar som blivit kvar i plantbeståndet efter skogsvårdsarbetet.
- Stamantalet har sjunkit i granplantbestånden under det senaste decenniet, men plantbeståndens genomsnittliga täthet är fortfarande större än det som anges i rekommendationerna för skogsvård. Plantbestånden var de klart glesaste efter vården i Lappland, vilket uppenbarligen också beror på en lägre täthet före vården, säger Aki Hostikka, servicechef för finansiering och granskning vid Finlands skogscentral.
I granplantbestånden fanns det mest lövträd i Lappland, Österbotten och Nyland. Minst andel lövträd fanns det i Egentliga Finland. Det beror sannolikt på att trädplantorna ätits av hjortdjur. Det fanns flest grandominerade plantbestånd på alltför karga växtplatser i Mellersta Österbotten, Österbotten och Lappland.
Talldungarna blir allt glesare
Enligt granskningarna är de vårdade bestånden av tallplantor glesare än tidigare. Variationen i de vårdade tallbeståndens täthet är dock stor. De tätaste tallbestånden finns i Birkaland och de glesaste i Lappland.
- I de granskade bestånden med tallplantor fanns det klart fler mycket glesa plantbestånd än i de granskade granplantbestånden. I dem är den ekonomiska avkastningen och förmågan att binda kol svag. Att bestånden inte är så täta kan bero på bland annat att hjortdjur ätit upp plantor samt att man misslyckats förnya skogen och utföra eftervården, bedömer Remes.
I de gran- och talldominerade unga skogarna som passerat plantskogsstadiet varierade kvaliteten på gallringsarbetet mycket. I granskningen fanns det många mycket glesa vårdade unga skogar med en höjd på i genomsnitt 10–15 meter. Flest glesa trädbestånd fanns det i Norra Finland samt i de torvmarksdominerade landskapen Södra Österbotten och Mellersta Österbotten.
Uppgifterna grundar sig på resultaten från Finlands skogscentrals terränggranskningar av tidig vård av plantbestånd och vård av ungskog 2016–2024. Mer än 78 000 hektar granskades.
Mer information:
skogsvård:
Markku Remes
ledande expert på skogsvård
Finlands skogscentral
tfn 044 548 8380
markku.remes
metsakeskus.fi (markku[dot]remes[at]metsakeskus[dot]fi)
granskningarnas resultat:
Aki Hostikka
servicechef för finansiering och revision
Finlands skogscentral
tfn 050 406 8987
aki.hostikkametsakeskus.fi (aki[dot]hostikka[at]metsakeskus[dot]fi)