Skogsägare i Norra Karelen, Södra Karelen och Kajanaland är de som oftast söker stöd på egen hand för vård av plantbestånd och ungskog. Aktiviteten varierar mycket mellan områden. Oftast söker en yrkesperson inom skogsbranschen stödet på skogsägarens vägnar. Under de senaste åren har skogsägarna själva lämnat in stödansökningar för cirka en tredjedel av den areal som stöd har beviljats för.
Skogsägarnas självständighet vid ansökan om stöd för vård av plantbestånd och ungskog varierar mellan områden. Bild: Skogscentralen
Många skogsägare anlitar professionell hjälp när de söker stöd för vård av plantbestånd och ungskog. Det finns stora regionala skillnader i hur självständigt skogsägarna söker stöd.
Under de senaste åren har skogsägare i Norra Karelen lämnat in flest ansökningar på egen hand. Där har andelen stödansökningar som skogsägarna själva lämnat in i genomsnitt varit 47 procent. Även i Södra Karelen, Kajanaland och Mellersta Österbotten söker många skogsägare själva stöd för skogsvårdsarbeten. I dessa landskap har andelen stödansökningar som skogsägarna själva lämnat in i genomsnitt varit över 40 procent av den areal som stöd för vård av plantbestånd och ungskog har beviljats för i landskapet.
I Nyland anlitas oftast yrkespersoner inom skogsbranschen vid ansökan om stöd , där andelen stödansökningar som skogsägarna själva lämnat in i genomsnitt har varit 24 procent. I Egentliga Finland har andelen i genomsnitt varit 25 procent och i Egentliga Tavastland 29 procent.
I år har skogsägarnas självständighet vid ansökan om stöd minskat i Österbotten, Satakunta och Lappland jämfört med nivån 2024 och 2025. I Egentliga Finland och Norra Savolax har skogsägarna däremot själva sökt stöd i större utsträckning än tidigare.
Distansskogsägare söker stöd mer sällan än skogsägare som bor nära sin skog
Enligt Skogscentralens uppgifter söker distansskogsägare stöd för vård av plantbestånd och ungskog mer sällan än skogsägare som bor nära sin skog. Till exempel i Österbotten och Nyland har andelen stöd som sökts av skogsägare som bor nära sin skog under de senaste åren utgjort nästan 90 procent av den areal som stöd har beviljats för i landskapet. Bland distansskogsägarna har de som äger skog i Södra Savolax sökt stöd för vård av plantbestånd och ungskog i relativt störst utsträckning.
– Skogsägare som bor i Nyland och Österbotten och äger skog där har varit mycket aktiva i fråga om att söka stöd. I Nyland har nio ansökningshektar av tio sökts av personer som bor i landskapet, trots att de bara äger en fjärdedel av arealen privatägd skog i Nyland, säger Harri Hytönen, chef för övervakning och granskning vid Skogscentralen.
Det finns behov av skogsvård, men stöden är knappa
Efterfrågan på stöd för skogsbruk har varit stor under de senaste åren. Stöd för vård av plantbestånd och ungskog har sökts hos Skogscentralen i större utsträckning än det har funnits anslag för. Även i år tar stödmedlen slut redan efter sommaren.
– I privatskogarna finns fortfarande cirka 700 000–800 000 hektar eftersatt vård av plantbestånd och ungskog Det finns alltså mycket att göra. Det är bra att skogsägarna vid behov kan utnyttja de tjänster som yrkespersoner inom skogsbranschen erbjuder inom skogsvård och vid ansökan om stöd. Bristen på stöd för skogsbruk försvårar för sin del vårdarbetenas framskridande, bedömer Aki Hostikka, servicechef för finansiering och granskning vid Skogscentralen.
Mer information om stöd för skogsbruk finns på Skogscentralens webbplats.
Bilaga: Skogsägarnas självständighet vid ansökan om stöd för vård av plantbestånd och ungskog