Vanliga frågor om avverkning under häckningstiden

Före avverkningar eller skogsvårdsåtgärder ska man bedöma fågelbeståndet och vidta nödvändiga förebyggande åtgärder utifrån bedömningen. Bedömningen görs samtidigt som man planerar avverkningar eller skötselarbeten. Ansvaret för att beakta fåglarnas häckning ligger i sista hand hos markägaren, innehavaren av avverkningsrätten och den som genomför skötselarbetet.

Markägaren kan göra bedömningen själv eller med hjälp av en skogsfackman. I bedömningen behöver man inte identifiera enskilda fågelarter i området. Det väsentliga är att bedöma ståndorten och trädbeståndet samt identifiera sannolika boträd och boplatser för fåglar. Bon som man observerat och som man känner till antecknas i avverkningsplanen. Anmäl uppgifter om bon och holkar som finns i dina skogar till den skogsfackman som utför avverkningen eller skötselarbetet i din skog.

Vid bedömningen ska uppgifter från datasystemet för naturvården och annan befintlig information utnyttjas. Annan information kan vara till exempel uppgifter som finns i tjänsten MinSkog.fi och i aktörernas system samt uppgifter som fås av skogsägaren. Vid behov ska fågelbeståndet även bedömas i terrängen. En bedömning i terrängen behövs i synnerhet när virkesdrivningen sker under fåglarnas vanligaste häckningstider.

Om du upptäcker ett fågelbo där häckning pågår ska arbetet utföras så att boet inte skadas. Om fågelarten upprepade gånger använder samma bo får boet inte heller skadas utanför häckningstiden.

Utöver detta omfattas vissa hotade, fåtaliga rovfåglar som lätt störs av förbud mot störande under häckningstiden. I närheten av dessa fågelarters bon är skogsbruksåtgärder förbjudna, om de kan leda till att häckningen avbryts. Närmare bestämmelser om rovfåglarna, avståndsgränserna till deras bon och tidpunkterna för förbudet mot skogsbruksåtgärder utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Under häckningstiden får arbete inte utföras i närheten av bon för bestämda fåtaliga rovfåglar som lätt störs. Jord- och skogsbruksministeriet ger närmare bestämmelser om detta genom förordning. Om man på figuren upptäcker en annan fågelarts bo kan arbetet i boets omgivning fortsätta.

Man får inte flytta boet. Nästan alla fåglar i Finland är fridlysta med stöd av naturvårdslagen eller jaktlagen. Även icke fridlysta fåglars häckning har skyddats.

Boet ska sparas om där pågår häckning.

Det är skäl att spara träd med fågelholk eller ett konstgjort bo under häckningstiden, eftersom det sannolikt kan finnas fågelbon i dem.

Förbudet mot att skada bon som används upprepade gånger gäller bon för stora rovfåglar, vars boträd är skyddade samt cirka 20 andra arter. Det är meningen att arterna ska regleras genom förordning. Förbudet mot att skada bon som upprepade gånger används av fridlysta djurarter utanför häckningstiden i naturvårdslagen gäller bon som djuret själv har byggt – inte till exempel fågelholkar.

Skogsbranschen har egna rekommendationer om skyddsavstånd. Information om skyddsavstånd finns till exempel i Metsätehos guide Metsänkäsittely ja linnusto (på finska). Dessutom har Tillstånds- och tillsynsverket gett anvisningar om beaktandet av stora rovfåglars bon.

Det är på kommande en förordning av jord- och skogsbruksministeriets om de fågelarter som omfattas av förbudet mot störande under häckningstiden. I förordningen föreskrivs om skyddsavstånd.

På den här sidan publicerar vi svar på frågor om tillämpningen av lagen. Vi ordnade den 22 maj 2026 ett webbinarium om de nya skyldigheterna och om övervakningen av avverkningar under häckningstiden för skogsproffs. Inspelningen kan ses fram till den 31 juli 2026.

Se inspelningen och materialet från webbinariet i Skogscentralens materialbank.

Dessutom har Tapio publicerat en guide om att observera fåglars bon och bereder en anvisning om att beakta fågelbeståndet. Dessa två anvisningar kompletterar varandra.

Se anvisningen på Tapios webbplats (på finska).

Före avverkningar eller skogsvårdsåtgärder ska man bedöma fågelbeståndet och vidta nödvändiga förebyggande åtgärder utifrån bedömningen. Bedömningen görs samtidigt som man planerar avverkningar eller skötselarbeten. Ansvaret för bedömningen och de förebyggande åtgärderna ligger hos markägaren, innehavaren av avverkningsrätten och den som genomför skogsvårdsåtgärderna. Skogscentralen gör inga bedömningar av fågelbeståndet.

Skogscentralen har producerat material som kan användas för att identifiera objekt som sannolikt omfattas av förbudet mot avverkning under häckningstiden. Materialet fås från Skogscentralen genom en begäran om information. Vi uppbär en avgift för utlämnandet av uppgifter. Materialet publiceras tills vidare inte som en del av den öppna skogs- och naturinformation som Skogscentralen delar ut.

Ett meddelande skickas också om avverkningen ligger mycket nära ett häckningsområde, eftersom det kan finnas brister eller oklarheter i Skogscentralens uppgifter. När meddelandet skickas bildas en 10 meters zon runt häckningsområdena.

Det kan finnas brister i Skogscentralens uppgifter och ansvaret för att beakta fåglarnas häckning ligger i sista hand hos markägaren och innehavaren av avverkningsrätten.

Markägaren eller innehavaren av avverkningsrätten ska göra en bedömning av fågelbeståndet före avverkningen. Vid bedömningen ska även ståndorten och det huvudsakliga trädslaget beaktas. Dessa uppgifter samt de förebyggande åtgärderna presenteras i avverkningsplanen eller i ett motsvarande dokument. Om man i bedömningen konstaterar att objektet inte omfattas av förbudet, kan avverkningen genomföras. Man behöver inte göra en ny anmälan om användning av skog eller be Skogscentralen om godkännande för avverkningen.

Skogscentralen kan inte bevilja undantagstillstånd för avverkningen, eftersom det inte föreskrivs om undantagstillstånd i skogslagen. I vissa fall kan man avvika från skogslagens förbud och skyldigheter som gäller fåglar till exempel om skogen används för särskilda ändamål. Förbuden i naturvårdslagen kan dock begränsa åtgärderna även i dessa fall.

Det är tillåtet att utföra skogsvårdsåtgärder under fåglarnas häckningstid. Innan man genomför arbetet ska man bedöma fågelbeståndet i området och vidta förebyggande åtgärder. Arbetet ska genomföras så att man strävar efter att förhindra att skada bona. Fåtaliga rovfåglars häckning får inte heller störas i samband med skogsvårdsåtgärderna.

Vid objekt för plantskogsvård ansvarar arbetets genomförare för att skyldigheterna enligt lagen iakttas. Arbetets genomförare kan vara markägaren själv eller till exempel den skogsföretagare som arbetet har köpts av.

Man kan utföra hyggesbränning under fåglarnas häckningstid. Före hyggesbränningen bör man bedöma fågelbeståndet i området och vidta ändamålsenliga förebyggande åtgärder utifrån bedömningen. Vid bedömningen och de åtgärder som vidtas utifrån den ska man beakta att det finns en betydande risk för att bon som ligger på marken förstörs i samband med hyggesbränningen. Bon som observerats i hyggesbränningsområdet och där häckning pågår ska antecknas i planen för hyggesbränning. Alla bon där häckning pågår och som har observerats under planeringen eller arbetet måste sparas. Under hyggesbränningen måste man försöka skydda de observerade bona mot eld och hetta. Fåtaliga rovfåglars häckning får inte störas i samband med hyggesbränningen.

Det finns inga gränser för utvecklingsklass eller diameter för trädbeståndet i häckningsområden. Förbudet gäller virkesdrivning enligt skogslagen, det vill säga fällning eller kapning av träd samt transport av virket från behandlingsområdet till avläggsplatser. Om man har för avsikt är att avverka gagnvirke eller energived är det förbjudet under häckningstiden.

På ett häckningsområde får man inte utföra förröjning under häckningstiden. Arbetet ska genomföras så att man strävar efter att förhindra att skada bona. Observerade bon och bon som man känner till på förhand skall antecknas i avverkningsplanen.

Om du utför förröjning under fåglarnas häckningstid måste dess inverkan på fåglarna bedömas noggrannare än under andra tider. Skyldigheten att vidta förebyggande åtgärder är också strängare.

Förbudet gäller virkesdrivning enligt skogslagen, det vill säga fällning eller kapning av träd samt transport av virket från behandlingsområdet till avläggsplatser. Om man har för avsikt är att avverka gagnvirke eller energived är det förbjudet under häckningstiden.

Att samla in och transportera avverkningsavfall är en del av virkesdrivningen, så det är förbjudet i häckningsområdena under häckningstiden.

Förbudet gäller all virkesdrivning som avses i skogslagen. Man får dock avlägsna skadade träd från häckningsområden även under den tid förbudet mot virkesdrivning gäller. Med skadade träd avses skadade barrträd från vilka insekter som orsakar skogsskador kan sprida sig. Den del av dem som överstiger tröskelvärdena i lagen om bekämpning av skogsskador får avlägsnas.

Även i objekt där skogen används för särskilda ändamål eller som har särskild betydelse för mångfalden, landskapet eller mångbruket av skogen kan man vid behov avvika från förbud och skyldigheter som gäller fåglar. Skogar som används för särskilda ändamål kan till exempel vara skyddsområden vid landsvägar och järnvägar eller områden som ligger bredvid elledningar.

Man får avlägsna skadade träd från skogen även under den tid förbudet mot virkesdrivning gäller. Med skadade träd avses skadade barrträd från vilka insekter som orsakar skogsskador kan sprida sig. Annan virkesdrivning får inte utföras.

När man avverkar skadade träd under fåglarnas häckningstid ska man iaktta förbuden i naturvårdslagen som gäller bland annat skadande av bon och störande av fåglar. Vid behov ska man kontakta Tillstånds- och tillsynsverket som övervakar naturvårdslagen.

Förbudet gäller all virkesdrivning oavsett genomförandesätt.

Då måste avverkningen avbrytas. Arbetet kan fortsätta när förbudstiden har löpt ut.

Man får genomföra avverkningen när förbudstiden har löpt ut. Man ska bedöma fågelbeståndet i området och vidta nödvändiga förebyggande åtgärder oberoende av när avverkningen genomförs.

Förbudstiden innebär den tid som är central för fåglarnas häckning enligt skogslagen. Även därefter måste man beakta förbudet mot att störa vissa fåtaliga fågelarters häckning. Därtill måste man spara bon där häckningen fortfarande pågår samt bon som en fågelart använder upprepade gånger under flera års tid.

Skyldigheterna och begränsningarna gäller så länge som skogslagen är i kraft i området. Skogslagens giltighetstid på området upphör när dess användningsändamål de facto ändras, till exempel när byggnadsarbetena på objektet inleds efter avverkningen eller tillståndsmyndigheten har beviljat tillstånd eller gett sitt samtycke till att arbetet inleds.

Undantag från begränsningarna i fråga om skötsel och användning av skogar enligt skogslagen kan göras endast om skogen används för särskilda ändamål. Att avverka skog i samband med en ändrad markanvändningsform omfattas inte av undantag, om det inte redan innan markanvändningsformen ändras är fråga om ett skogsområde som används för särskilda ändamål.

En bedömning i terrängen kan behövas om avverkningen görs under fåglarnas häckningstid eller om det inte finns tillräckliga förhandsuppgifter om till exempel ståndorten och trädslagen. Vid bedömningen är det väsentligt att identifiera bon för fåglar som häckar på avverkningsytan. Den som utför avverkningen ska överväga om det är nödvändigt att göra en bedömning i terrängen.

När virkesdrivningen utförs utanför häckningstiden kan bedömningen i allmänhet vara mer begränsad och basera sig på tillgängliga förhandsuppgifter. Vid bedömningen ska man alltid utnyttja uppgifterna i datasystemet för naturvård om boträd för stora rovfåglar och bon för andra arter som upprepade gånger använder samma bo.

Datasystemet för naturvården består av uppgifter som upprätthålls av flera myndigheter i olika system. Uppgifter som är väsentliga för planeringen av avverkningar och skogsvårdsåtgärder är uppgifter om bon för arter som upprepade gånger använder samma bo samt uppgifter om boträd för stora fåtaliga rovfåglar. Om anmälan om användning av skog gäller ett objekt som ligger i närheten av en känd boplats, informerar Skogscentralen markägaren, markägarens företrädare och innehavaren av avverkningsrätten om detta. Man kan också begära uppgifter genom att göra en begäran om information till Finlands Artdatacenter.

Man får anlägga ett nytt körstråk på häckningsområdet om man inte har tillgång till några andra alternativa rutter på grund av markägandeförhållandena eller naturförhållandena. Det kan också vara nödvändigt att anlägga ett nytt körstråk om användningen av alternativa rutter skulle medföra mycket betydande tilläggskostnader. Det är bra att anteckna orsakerna till det nya körstråket i avverkningsplanen.

Träd som ska fällas på körstråket ska kontrolleras i terrängen nära tidpunkten för fällningen. Om man i ett träd som planeras att ska fällas ur vägen för det nya körstråket upptäcker ett fågelbo där häckning pågår, får trädet inte fällas.

Det är förbjudet att öppna ett virkesupplag på skogsbruksmark om man avverkar gagnvirke eller energived i upplagsområdet.

Figurerna på båda sidor om vägen ska beaktas. Begränsningarna av virkesdrivningen under häckningstiden gäller enhetliga över 0,5 bördiga lövträdsdominerade skogar och kärr. Vid bedömningen av objektets areal beaktas inte vägar eller fastighets- och figurgränser.

Områdena på grannfastigheternas sida beaktas också. Förbudet mot virkesdrivning under häckningstiden gäller frodiga lövträdsdominerade skogar och kärr vars areal överstiger 0,5 hektar. När man bedömer objektets areal beaktas inte fastighetens eller figurens gränser, så samma objekt kan sträcka sig över flera fastigheters område.

Avverkningen kan genomföras på hela den anmälda avverkningsytan. Under fåglarnas häckningstid är virkesdrivning förbjuden i enhetliga över 0,5 hektar stora bördiga lövträdsdominerade skogar och kärr.

Om plantbeståndet är så ungt att det inte kan avverkas, beaktas inte plantbeståndets areal.

Båda skedena beaktas. En skog är lövträdsdominerad om lövträdens andel i trädbeståndet är över 50 procent av stamvirkets totala volym.

Förbudet gäller kärr där torvlagret är minst 30 centimeter tjockt och huvudträdslaget är gran eller björk. Över hälften av trädbeståndets totalvolym ska utgöras enbart av gran eller björk. Talldominerade kärr omfattas inte av förbudet mot virkesdrivning under häckningstiden.

Förbudet mot virkesdrivning under fåglarnas häckningstid gäller inte kärr där torvlagret är mindre än 30 cm tjockt.

Identifieringen av kärr grundar sig på torvlagrets tjocklek och huvudträdslaget. Begränsningarna av virkesdrivningen under häckningstiden gäller också dikade kärr, om torvlagret är över 30 cm tjockt och det huvudsakliga trädslaget är gran eller björk. Även dikade myrar som har torkat i olika grad kan enligt denna definition vara myrar, även om torvmarksväxterna delvis har försvunnit när torven har torkat och objektets växtlighet påminner om växtligheten på en motsvarande ståndort med mineraljord.

Under häckningstiden är virkesdrivning förbjuden på torvmoar som är större än 0,5 hektar, när det är fråga om antingen

1. en bördig lövträdsdominerad skog
2. ett kärr, det vill säga en myr, där torvlagret är minst 30 cm tjockt och huvudträdslaget är antingen gran eller björk.

Vid objektet ska man bedöma torvlagrets genomsnittliga tjocklek till exempel med en metallstång.

Man får inte utföra plockhuggning i strandskogar under häckningstiden. Vid avverkning under häckningstiden ska man lämna en minst 10 meter bred skyddszon längs vattendragen där man inte får avverka virke.

Skyddszoner som finns längs vattendrag omfattas av förbuden och begränsningarna i anslutning till skyddet av fåglar på samma sätt som andra områden. Utöver dem ska eventuella andra begränsningar som gäller skyddszoner beaktas.

Skyldigheten att bevara torrakor gäller träd som fåglarna kan ha byggt bon i. Syftet med de nya begränsningarna och förbuden i skogslagen är att förebygga avsiktligt dödande och störande av fåglar samt avsiktligt skadande av bon i samband med skogsbruksåtgärder. Vid avverkning under häckningstiden ska torrakor, hålträd och stora aspar från den föregående trädgenerationen bevaras, eftersom det sannolikt kan finnas bon i dem.

Det finns ingen grovhetsgräns för torrakor. När det gäller träd som ska bevaras måste man bedöma om trädet är sådant att en fågel kan göra ett bo i det. Till exempel kan talltitor och tofsmesar göra ett bohål i en cirka 10 cm tjock björkstubb.

Ja. Skyldigheten att bevara hålträd gäller träd där det kan finnas fågelbon.

Aspar från den föregående trädgenerationen är aspar med en brösthöjdsdiameter på över 25 cm och som inte hör till samma trädgeneration som det rådande trädbeståndet. Aspar från den föregående trädgenerationen kan till exempel vara naturvårdsträd som lämnats kvar vid föregående avverkning. Om aspen är ett hålträd där det kan finnas fågelbon ska den alltid bevaras vid avverkning under häckningstiden.

Det är möjligt att avvika från skyldigheterna och begränsningarna i skogslagen som gäller fåglar om skogen är i specialbruk. En sådan skog kan behandlas på det sätt som dess användningsändamål förutsätter. I anmälan om användning av skog ska man framföra en utredning om objektets särskilda karaktär och den avverkningsmetod som krävs. Nätinnehavaren kan också med stöd av elmarknadslagen avlägsna träd som medför en uppenbar risk i närheten av eldistributionsnätet.

Före virkesdrivningen ska man bedöma fågelbeståndet och planera förebyggande åtgärder. Om man har för avsikt att utföra avverkningen under fåglarnas centrala häckningstider, hör det till de förebyggande åtgärderna att bevara bland annat torrakor, hålträd och stora aspar från den föregående trädgenerationen. Åtgärderna ska anges i avverkningsplanen eller i ett motsvarande dokument. Efter avverkningen kan Skogscentralen vid behov begära en utredning om avverkningsplanen och det trädbestånd som avverkats på området.