Skogsägarna är medvetna om fördelarna med slyröjning och säger sig vårda plantskogarna aktivt. Av en enkät som genomfördes av Finlands skogscentral framgår att behovet av skogsvård är den viktigaste orsaken till att skogsägarna vårdar sina plantbestånd. Den ekonomiska nyttan uppmuntrar till skogsvårdsarbeten.
Nästan vartannat finländskt hem har en äkta gran på julen. Köparna vill ha allt noggrannare information om varifrån granen kommer och hur den har odlats.
Markägare har några veckor kvar på sig att söka beskogningsstöd av Skogscentralen. Ansökan stängs 31.12.2023, och något nytt motsvarande stöd finns tills vidare inte i sikte. Under den tid som beskogningsstödet funnits har cirka 3 200 hektar av bland annat före detta åkrar och torvtäkter beskogats.
Finlands skogscentral har avslutat omställningsförhandlingarna som inleddes i slutet av september för att få ekonomin i balans och förnya verksamheten så att den motsvarar förändringarna i omvärlden. Nedskärningarna görs för att svara på kommande minskningar i statsbidraget och underskottet i Skogscentralens verksamhet. Sparbehovet 2024 och 2025 är sammanlagt cirka 5 miljoner euro.
Ovädret och stormarna under sensommaren och hösten orsakade inga betydande skador i skogarna. Hård blåst fällde dock rikligt med enstaka träd. Granbarkborrar, som förstör granskog, kan föröka sig på vindfällen i juli och augusti. Granstammar som fallit under sensommaren och hösten duger som förökningsplats ännu följande vår.
Uppgifter om bestånd och livsmiljöer samt förslag på vårdarbeten och avverkningar har börjat införas på nytt i tjänsten MinSkog.fi. Också uppgifterna om fastighetsgränser är mer aktuella än tidigare.
Stödnivåerna och de detaljerade stödvillkoren i det nya incitamentsystemet för skogsbruket, Metka, har nu fastställts. Statsrådet har beslutat att förordningen och lagen om det nya incitamentssystemet för skogsbruket ska träda i kraft i början av 2024. Skogsägare kan börja ansöka om Metka-stöd hos Skogscentralen från och med 1.3.2024.
Tallar planteras eller sås på ca 40 000 hektar varje år, men odlingsarealen skulle kunna ökas med åtminstone 6 000 hektar. Klimatförändringen ökar perioderna av torka och riskerna för skogskador. Tallen är det trädslag som bäst klarar av att det är torrt och knappt om näringsämnen under växtperioden, men för älgarna smakar tallplantor bättre än gran.
Hur känner man igen en livsmiljö för flygekorrar i en ekonomiskog? Och hur får man behandla skog där spillning av flygekorre har påträffats? På dessa och många andra frågor ges svar i fältutbildningarna inom ramen för projektet Flygekorre-LIFE. I år har närmare 200 fackmän som planerar skogsbruksåtgärder eller stämplingsposter deltagit i utbildningarna. Utbildningsserien fortsätter nästa år.
Skogscentralens karttjänst som visar var det gjorts anmälningar om användning av skog uppdateras inte just nu. Det förekommer också andra brister i distributionen av öppen skogs- och naturinformation. Till exempel gränssnitten och karttjänsten för kronmodeller fungerar långsamt. Problemen beror på ett omfattande systembyte.