Sökresultat

Insektskador har ökat i Finlands skogar under de senaste åren. Skogscentralen rekommenderar att man anmäler insektskador i anmälan om användning av skog när det i skogen finns skador på mer än enstaka träd, över 5 kubikmeter eller på fler än 20 trädstammar. Förhoppningen är att den nya rekommendationen ska minska antalet anmälningar om enskilda insektskador och förtydliga anmälningsförfarandet. I specialfall kan enskilda insektskador anmälas till Naturresursinstitutets informationstjänst för skogsskador.

Det har gått att söka stöd enligt det nya incitamentsystemet för skogsbruket hos Skogscentralen sedan den 1 mars 2024. Sedan mars har Skogscentralen behandlat ansökningar om stöd för vård av plantbestånd och ungskog samt för vitaliseringsgödsling och hyggesbränning. Ansökningar om övriga stöd börjar behandlas stegvis under sommaren och hösten.

Skogsodlingssäsongen börjar i maj. Tallen har intagit första platsen inom förnyelsen av skog, vilket framgår av anmälningarna om användning av skog som inkommit till Finlands skogscentral. Skogarna förnyas med gran i mindre utsträckning än tidigare, medan andelen tall och vårtbjörk har ökat. Man planerar också att använda andra trädslag, såsom glasbjörk och ek, i lite högre grad än för några år sedan.

Finlands skogscentral söker aktörer för restaurering av myrar och byggande av våtmarker. I den projektutlysning som nu inleds ingår fem naturvårdsprojekt inom livsmiljöprogrammet Helmi i Norra Österbotten och Lappland.

I Finland växer två vilda alarter. Gråalen växer i nästan hela landet och trivs på många olika växtplatser. Den mer sällsynta klibbalen trivs särskilt på fuktiga växtplatser och vid vatten. Under våren orsakar pollen från alens hängen besvär för många allergiker, men för många skogsarter är hängena livsviktiga näringskällor.

Ansökan om de nya stöden för skogsbruket öppnades i början av mars. Skogscentralen har fått frågor om stödvillkoren för vitaliseringsgödslingen. Vitaliseringsgödslingens arbeten ska utföras enligt god yrkespraxis. Metka-lagen förutsätter att man i den skog som gödslas har sörjt för nödvändiga skogsvårdsarbeten och att det inte finns något betydande behov av avverkning i skogen innan stödet söks. På så sätt får skogsägaren den bästa möjliga långvariga nyttan av vitaliseringsgödslingen.

I torvmarksskogar växer en betydande virkesvolym som har ett stort ekonomiskt värde för skogsägarna. I fortsättningen ska man i torvmarksskogar fästa allt större uppmärksamhet vid miljökonsekvenserna av skogsvården och avverkningarna. Skogsägaren kan beställa en plan för vård av torvmarksskog av ett skogsproffs. I en sådan plan tas virkesproduktion, vattenvård, dämpning av klimatförändringen och biologisk mångfald i beaktande. För upprättandet av planen kan man få stöd från Skogscentralen.

Finlands skogscentrals nya guide om rotticka hjälper skogsägare och skogsfackmän att identifiera och bekämpa rotröta. Rotticka orsakar årligen betydande skador och ekonomiska förluster för skogsägarna i skogarna. Det är skäl att satsa på behandlingen av stubbarna även under förestående bekämpningssäsong.

Den skogliga informationen och skogsvårdsförslagen i den förnyade tjänsten MinSkog.fi hjälper dig att komma igång med planeringen av sommarens skogsvårdsarbeten. Här hittar du också tjänsteleverantörerna i branschen och kan ansöka om stöd för vård av plantbestånd och ungskog.

Finlands skogscentral har förnyat sin organisation och verksamhet för att svara på förändringarna i omvärlden och det strikta ekonomiska läget. Skogscentralen övergår till rikstäckande processer och förnyar verksamheten i många olika hänseenden. Den nya organisationen inledde verksamheten 1.4.2024.