Under slutet av året kommer en del av användarna av MinSkog.fi att se skogsvårds- och avverkningsförslag för kontinuerlig beståndsvård vid sidan av förslagen för beståndsvård trädskiktsvis. Förslagen för kontinuerlig beståndsvård baserar sig på Naturresursinstitutets modeller för skogsodling och visas för skogar där kontinuerlig beståndsvård enligt tillgängliga uppgifter kan vara lämplig, såsom i största delen av torvmarksskogarna och i en del strandskogar.
Skogscentralens tjänst MinSkog.fi uppdaterades 10.11 så att förslag för kontinuerlig beståndsvård kan visas för en del av skogsägarna. Samtidigt ändrades visningen av stödansökningar något. Nu kan användaren också se i tjänsten i vilket skede behandlingen av en ansökan är.
Till en början visas förslagen för kontinuerlig beståndsvård endast för en liten del av användarna. Under nästa år kommer de småningom att visas för fler användare som har områden i sin skog där kontinuerlig beståndsvård kan vara lämplig. Skogsägaren får ett meddelande på tjänstens startsida när det finns förslag för kontinuerlig beståndsvård i den egna skogen, till exempel luckhuggning eller plockhuggning.
Vid kontinuerlig beståndsvård är skogen hela tiden trädbevuxen. Förslagen i MinSkog.fi är avsedda som stöd för skogsägaren till exempel vid planering av skogsvård och användning av skogen. Att förslagen visas innebär inte att skogsägaren är skyldig att genomföra de föreslagna åtgärderna. Skogens lämplighet för kontinuerlig beståndsvård måste alltid bedömas i terrängen.
Förslagen skapas automatiskt
Förslagen för kontinuerlig beståndsvård i MinSkog.fi skapas automatiskt och baserar sig på Naturresursinstitutets beräkningsmodell och fjärrkarterad data.
Förslag för kontinuerlig beståndsvård kan skapas för dikade torvmarksskogar som är äldre gallringsskogar eller förnyelsemogna, för strandskogar vid hav, sjöar och tjärnar om mer än hälften av figuren ligger inom strandzonen samt för skogar där Skogscentralen har fått en anmälan om användning av skog och där plockhuggning eller luckhuggning har angetts som avverkningssätt.
Det är ännu inte möjligt att på ett tillförlitligt sätt identifiera alla områden som lämpar sig för kontinuerlig beståndsvård. Därför kan förslag saknas för områden som lämpar sig för metoden, och förslag kan också förekomma på områden där metoden inte är lämplig.
Skogsägaren bestämmer själv
Förslagen om skogsvård och avverkning i MinSkog.fi är inte bindande. Varje skogsägare väljer själv hur skogen ska skötas och brukas utifrån sina egna mål och sin situation.
Vid behov är det bra att be ett skogsproffs om hjälp med att tolka förslagen i MinSkog.fi, särskilt om skogsägaren överväger att övergå från beståndsvård trädskiktsvis till kontinuerlig beståndsvård. Ett proffs kan bedöma skogens möjligheter och risker och hjälpa till att välja lämpliga behandlingsmetoder.
Om skogsägaren ger ett proffs samtycke att se uppgifterna om sin skog i MinSkog.fi, kan också proffset se förslagen för kontinuerlig beståndsvård.
Lämpar sig för friska skogar
Vid kontinuerlig beståndsvård växer träd av olika ålder och storlek i skogen, och träd avverkas genom plockhuggning eller luckhuggning. Kontinuerlig beståndsvård lämpar sig bäst för friska och livskraftiga skogar där det redan finns underväxt och träd i olika åldrar. Markens egenskaper och växtplatsen har särskilt stor betydelse för hur väl metoden lyckas.
När skogen huvudsakligen består av likåldriga träd talar man om beståndsvård trädskiktsvis. Det går att övergå från beståndsvård trädskiktsvis till kontinuerlig beståndsvård, men förändringen är i allmänhet långsam om träden i huvudsak är likåldriga.
Tidigare har endast förslag för beståndsvård trädskiktsvis visats i MinSkog.fi. I framtiden kan skogsägaren jämföra förslag för olika sätt att sköta och bruka skogen och välja vilket alternativ hen vill se förslag för.