Viltvård i ekonomiskogar

Mer information

Seija Tiitinen-Salmela
chef för näringstjänster, östra serviceområde
tfn 029 432 4841
seija.tiitinen-salmela(at)skogscentralen.fi

Du kan gynna viltet genom att lämna buskage även i skötta skogar. Foto: Timo Niemelä

Viltarternas primära behov, näring och skydd, hör till de strukturella särdrag i skogen som är viktiga för viltet. En blandskog är en skog som viltet trivs i. I den ska finnas mycket blåbärsris, träd av olika storlekar och områden med tätare och glesare skog. För att viltet ska trivas i skogen bör det på figurnivå finnas minst tre trädslag.

Underväxten ger skydd åt viltarter

I tall- och lövträdsdominerade skogar erbjuder granen skogshönsfåglar livsviktigt skydd mot rovdjur – speciellt granunderväxten. I granbestånd med inslag av tall och lövträd kommer mera ljus till fältskiktet. Det här gynnar blåbärsriset. Skogshönsfåglarnas ungar äter insekter som lever på blåbärsriset. Det ger också skydd. Tallen erbjuder föda åt tjädern, björken åt orren och alen åt järpen.

Du kan gynna viltet genom att lämna buskage även i skötta skogar. Det är bra om du vid plantskogsvård och förröjning inför gallringar kan kvarlämna fyra till fem buskage per hektar som skydd åt viltet. Ett buskage med några träd upp till en ar är tillräckligt. Undvik att förröja om det inte är nödvändigt.

Buskagen för viltet bör innehålla flera trädslag och vara variationsrika. Det viktigaste är att du gynnar gran och blåbärsris.

Kantskogar är värdefulla

Övergångszonerna mellan skog och torvmarker eller vattendrag och åkrar är viktiga för viltet. De här övergångszonerna är otroligt viktiga för skogshönsfåglarna och deras ungar. Det är bra om de alltid är skogbevuxna. Ur viltets synvinkel är skogsvård enligt principerna för kalhyggesfritt skogsbruk den bästa skogsvårdsmetoden i övergångszonerna.