Södra serviceområdets nyhetsbrev till intressentgrupper | Skogscentralen

Södra serviceområdets nyhetsbrev till intressentgrupper

Skogscentralens södra serviceområdes nyhetsbrev 3/2020

Femton år är en kort tid

År 2035 är snart här. Då ska Finland vara kolneutralt. Också landskap, kommuner och enskilda företag har bundit sig till detta mål. Alla söker lösningar som gör det möjligt att nå målet. Ur skogsbrukets synvinkel är det problematiskt att allt mindre geografiska enheter strävar efter kolneutralitet. Risken för feloptimering och kortsiktiga beslut ökar.

Det finns ett tryck på att dela in också skogen i mindre enheter och kraven på kolneutralitet ställs till och med på beståndsnivå. Vi vet alla att skogen binder och lagrar kol. Skogsbestånden i olika utvecklingsfas har olika kolbalans och helheten gör skogen.

I landskapen på Skogscentralens södra område har skogarna under de senaste femtio åren utvecklats och förändrats. Medelvolymen per hektar har ökat med minst 50 procent och tillväxten med 80 till 100 procent. Skogarna är alltså mycket virkesrikare idag än för femtio år sedan. Under de här åren har skogsägaren skött och brukat sin skog. Resultatet är skogar som ger möjlighet till olika val beroende på skogsägarens mål - samtidigt som de är till nytta för klimatet. Alltid då skogen växer binder den koldioxid och virket lagrar kol eller fungerar som substitut för fossila råvaror.  

Nu gäller det att fokusera rätt för att trygga utvecklingen på lång sikt. Skogen är till nytta för oss alla när den är frisk och välväxande. 

Utformningen av skogsprogrammen är ett lagspel

Arbetet med de regionala skogsprogrammen på södra serviceområdet går nu in i sitt avslutande skede. Nylands, Tavastlands och Österbottens skogsprogram har varit på utlåtanderunda under sommaren och förhösten. Inkomna utlåtanden behandlas under september månad, varefter de regionala skogsråden tar ställning till eventuella kompletteringar i programmen. De officiella versionerna publiceras i december och programmen börjar tillämpas vid årsskiftet.

Skogsprogrammen har utarbetats tillsammans med skogsindustriföretag, branschorganisationer och olika intressegrupper. På så vis har alla getts möjlighet att framföra åsikter om på vilket sätt regionerna skall använda sina skogsresurser på ett uthålligt sätt. Till grund för arbetet ligger den nationella skogsstrategin med åtta tyngdpunktsområden och två genomgripande teman.

Eftersom det finns regionala skillnader är det även naturligt att tyngdpunkterna i programmen varierar. Det märks främst i form av de frågeställningar som olika intressegrupper tagit fram i arbetsgrupper, seminariedagar och avgivna utlåtanden. Vi kan redan nu avslöja regionernas kärnfrågor:

- I Nyland lyfts behovet av deltagande i områdesplanering och skogens koppling till olika andra landskapsprogram fram. Skogens betydelse som kolsänka involveras i olika miljöstrategier och kan på sikt inverka på avverkningsmöjligheterna. Även naturvärden och ökat frivilligt skydd av skog lyfts fram i programmet. I Nyland finns en stor koncentration av skogsägare som äger sin skog på distans och därmed ökat behov av rådgivning och köptjänster.

- Också i Tavastland märks behovet av att skogsbruket borde uppmärksammas i annan samhällsplanering som gäller markanvändning, klimatstrategier och logistik. Liksom i övriga landskap stiger naturvården starkare fram än tidigare tack vare statliga program som Metso och Helmi. Tavastlands styrka bygger på förädling av grovt timmer och träproduktsföretagande som ger mervärde. Inkomsterna har styrts till skogsägare, företagare, förädlare och kommuner i form av samfundsskatt.
 
- I Österbotten har skogen fått en stor roll inom miljöpolitiken och debatten går het om hur man kan skapa skogar som är beständiga mot klimatförändringar och kraftiga svängningar i väderleken. Vatten- och miljövård behandlas som en integrerad del av skogsvården. Bland åtgärdsförslagen finns förbättring av skogsbilvägnätet och att uppmärksamma torvmarkskogarnas specialbehov. Dessutom efterlyses satsningar på ungdomar och utbildning, eftersom ungdomarna är både kommande skogsägare och skogsbrukets ambassadörer.

Vi vill härmed rikta ett officiellt tack till alla organisationer och privatpersoner som deltagit i arbetet med de regionala skogsprogrammen. Genom att ni bidragit med er sakkunskap har vi garantier för att slutresultatet kan omfattas av alla parter. Användningen av skogstillgångarna är ett lagspel där allas insats behövs!

Juha Niskanen, Nyland
Jouni Rantala, Tavastland
Mårten Lövdahl, Österbotten

Projektet Vårt klimat vår framtid upplyser om skogens roll i klimattalkot  

Många unga upplever snacket om klimatförändringen som abstrakt och svårt att förstå. Två av tre ungdomar har en stark klimatoro. Alarmerande nyhetsrubriker om utsläpp, extrema väder och förhöjda medeltemperaturer sliter på framtidstron. 

Det här vill vi ändra på. Unga har rätt till information och kunskap som berör deras framtid.    

Projektet Vårt klimat vår framtid ska möta de ungas frågor och samtidigt informera om skogens viktiga roll som kolsänka i kampen mot klimatförändringen. Den stora målgruppen är ungdomar, men även skogsägare och beslutsfattare.

- Tanken är ett projekt i positiv och hoppfull anda. Vi berättar om skogens och trädens förmåga som kolsänka. Träd ska vara något mera än en stam med en trädkrona, skogen ska ses som en resurs och rikedom för vårt gemensamma klimat. Jag hoppas att projektet ska leda till att fler upplever en djupare relation till skogen, säger projektchef Anne Teir-Siltanen på Skogscentralen.

För att nå ut till målgruppen har projektet ett eget konto på Instagram. Följ oss gärna på Smartskog Fiksumetsä. 

Det tvåspråkiga projektet verkställs under tiden 17.8.2020–30.6.2022. Projektet administreras av Finlands skogscentral med basfinansiering från ELY-centralen. Projektet stöds även av Föreningen för Skogskultur, Metsäkoulutus ry/Metsämiesten säätiö och Österbottens Kulturfond.    

Klimatkampanj ger ungdomar information om kolsänkor och skogen

Skogscentralen var i början av september med och arrangerade en planteringskampanj i Riihimäki, Tavastehus och Heinola. Tavastländska ungdomar planterade skog och fick samtidigt information om skogens inverkan på klimatet och om träprodukter som lagrar kol. 

Skogsbranschens aktörer och några kommuner i Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland vill utveckla ett verksamhetssätt som kan skapa nya kolsänkor genom beskogning av områden där det inte växer träd och erbjuda information om skogens klimatpåverkan åt unga i högstadieåldern. Kampanjen fortsätter enligt nuvarande plan på våren 2021.

Eleverna i årskurs 8 och 9 i Lyseonmäen koulu i Heinola begav sig som en del av kampanjen till Hevossaari för att plantera 1000 tallar. Heinola stad äger området, som förut har varit en grustäkt men där verksamheten har upphört och som nu återställs.

De tallar som planterades i Heinola är uppskattningsvis tre meter höga om tio år. En så kallad kolsänka blir den nu planterade skogen om cirka 15 år.

- Det cirka en halv hektar stora området som nu planterades kan binda lika mycket koldioxid som en familjebil orsakar på ett år, säger Jari Toivoniemi, Skogscentralens HIME-projekts bioenergiexpert.

Skogscentralen koordinerar aktörs- och kommunsamarbetet som behövs i planteringskampanjen inom ramen för HIME-projektet.

Samarbetsparter på planteringsdagarna i Tavastland var skogsbranschens aktörer och samfund, bland annat Versowood, skogsvårdsföreningen, städerna, Päijät-Hämeen liito och Taimi-tapio.

Initiativ till beskogningen och klimatarbetet som riktar sig till ungdomarna har kommit bland annat från Tavastlands skogsråd, aktörer i området och samarbetsparter.

Ändringar i kartorna i MinSkog.fi

I tjänsten MinSkog.fi kan man tills vidare välja flygfoto i falska färger eller terrängkarta som bakgrundskarta. Flygfoto kommer tillbaka som alternativ senare i år.
Flygfotografierna laddas till MinSkog.fi direkt från Lantmäteriverket.

Lantmäteriverket inför nya krypteringsprotokoll vid informationsöverföring. De nya protokollen är för närvarande inte kompatibla med tjänsten MinSkog.fi. Vi gör de ändringar som behövs i MinSkog.fi under hösten, och efter det kommer flygfoto att kunna användas igen. Vi uppskattar att arbetet kommer att vara klart före utgången av november.

Också terrängkartan har tidigare laddats direkt från Lantmäteriverket.

Under ändringsarbetet använder vi en terrängkarta från 2020 som laddas från Skogscentralens server.

.