Södra serviceområdets nyhetsbrev till intressentgrupper

Läs om de aktuella frågorna i nyhetsbrevet 1/2020


Kan vi skapa en trygg miljö för naturskydd?

Skogsägaren har många olika möjligheter att beakta naturen i sin skog. Alla skogsbruksåtgärder erbjuder många möjligheter till att ta generell naturhänsyn. Oftast går god skogsvård och god naturhänsyn hand i hand utan motsättningar och ekonomiska uppoffringar. Ett väl planerat och utfört arbete tar vara på beståndsfigurens pärlor.

Allt oftare är skogsägaren också intresserad av att skydda en del av sin skog under en viss tidsperiod eller varaktigt. Inom Skogscentralens södra område har vi kunnat se det här. I takt med mera information och kunskap ökar också intresset för frivilligt skydd av skogsnaturen. I fjol betalade vi ut cirka 1,3 miljoner euro i miljöstöd till skogsägarna. Det motsvarar ungefär 20 procent av de totalt utbetalda stöden enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk.

Vi rådgivare, myndigheter och olika aktörer har ett stort ansvar när det gäller att skapa en trygg omgivning för skogsägarna då de överväger frivilligt skydd och de olika alternativen. METSO-programmet med skogsbrukets miljöstöd som ett alternativ borde, tillsammans med det nya Helmi-programmet, utnyttjas fullt ut. Genom att vara pålitliga och sakkunniga rådgivare, förhandlingsparter eller beslutsfattare kan vi hjälpa skogsägaren till ett beslut som känns rätt för alla. Beslut som håller över tiden och som alla kan glädjas åt.

Vi är många som arbetar i dessa processer - känner du på dig att du är en av oss? Kanske kunde vi samarbeta ännu bättre - prata, utbyta erfarenheter, hitta nya lösningar....

Skogscentralen är i alla fall med!

Hälsningar, Karen Wik-Portin, regiondirektör

 

Skogscentralen och Skogsstyrelsen samarbetar

En mera strukturerad form av samarbete mellan svenska Skogsstyrelsen och Finlands skogscentral inleddes under 2018 när kundcheferna och en del av de ledande experterna hade ett gemensamt möte i Stockholm. Under mötet diskuterade vi vilka områden vi ska prioritera för det fortsatta samarbetet. Eftersom båda organisationerna har ett skogspolitiskt uppdrag styrdes teman för det fortsatta samarbetet långt av det.

Skogsstyrelsen är Skogscentralens motsvarighet i Sverige och har uppgifter som till viss del liknar Skogscentralens, bland annat den befrämjande delen som näringstjänsterna inom Skogscentralen sköter om. Samarbete mellan länderna har förekommit redan tidigare och många EU-projekt är gemensamma för de två organisationerna.

Under hösten 2019 hade vi två träffar i Finland. Den första träffen handlade om kontinuerlig beståndsvård och vilka utmaningar det finns i kommunikationen kring det. Den här träffen sammanföll också med den svenskspråkiga utbildningsdagen kring kontinuerlig beståndsvård som ordnades åt svenskspråkiga skogsfackmän i Evois.

Den andra träffen, även kallad erfarenhetsutbytesdagar, hölls i Lempäälä i närheten av Tammerfors i slutet av september. Under de dagarna utbyttes erfarenheter om tysta skogsägare, lärplattformer och MinSkog.fi samt Mina sidor.

Båda träffarna var givande för båda organisationer och det finns mycket att lära av varandra. Vissa saker görs mera strukturerat i Finland, bland annat kundarbetet har fått mycket beröm och tankar kring hur det kunde tas i bruk i Sverige. I Sverige har man kommit längre i hur man kommunicerar i frågor som hör ihop med det kalhyggesfria skogsbruket. Diskussionen har flyttats till vad som är följande åtgärd när man har påbörjat omställningen av bestånd till kalhyggesfritt.

Under slutet av 2019 och början av 2020 har vi jobbat på prioritering av det fortsatta samarbetet. Vi har även påbörjat planeringen av nästa steg i samarbetet och vilka frågor som är de mest centrala i skogspolitiken framöver. Det är säkert ingen överraskning för någon om ord som klimat och kalhyggesfritt är centrala i det fortsatta samarbetet. Gemensamma utmaningar kring hur vi ska jobba kring dessa teman i rådgivningen till skogsägare och fackmän gör att nyttan av samarbetet är ännu större.

 

Klarar din skogsväg menföret?

Hösten 2019 och början av 2020 har bjudit på verkligt svårt före både i södra och västra Finland. Skogsvägsnätet, virkesförsörjningens så viktiga ”kapillärnät”, har utsatts för långvarig och exceptionell påfrestning av vädret. Sysslomän från fungerande väglag har setts placera ut begränsningsskyltar för menföre vid skogsvägar redan i december-januari, då vintern låtit vänta på sig och skogsvägarnas skick snabbt har försämrats.

Också de som använder skogsvägarna bör vara medvetna om sitt ansvar när de rör sig på vägen.

Skogsägarens och väglagets minneslista för lyckad väghållning: 

  • Träden har tagits bort från vägrenarna. 
  • Skogsvägens diken och vägtrummor fungerar och vattnet från vägen leds bort med diken.  
  • Vägens profil gör att regnvatten och smältvatten rinner ner i dikena. Vägen har alltså sladdats regelbundet de senaste åren. 
  • Det finns tillräckligt mycket och tillräckligt bra bärande ytskikt. Vägstommen och de övre skikten klarar av en årlig sladdning och filterduken syns inte och blottas inte när vägen sladdas.
  • Skogsvägens biområden har skötts på ett sätt som sparar skogsvägens struktur. 
  • Om vägen skadas i samband med virkesdrivning eller skogsvårdsarbeten repareras skadorna omedelbart efter arbetet. 
  • Skogsvägens väglag fungerar och vägavgifter uppbärs så att de motsvarar underhållsbehovet. 
  • Vid dåligt före begränsas trafiken med tunga fordon om det behövs, och sysslomannens kontaktuppgifter finns lätt tillgängliga. 

Kemera-pengar finns att få

Staten stöder grundförbättringar av skogsvägar med Kemera-finansiering. Hur mycket stöd du kan få och om projektet duger som stödobjekt kan du kontrollera med Skogscentralens personal i Nyland, Tavastand och Österbotten. 

 

Framgången fortsätter för den öppna skogliga informationen – gå med på informationslistan

Den öppna skogliga informationen intresserar. Sedan början av mars 2018 har användarna flitigt laddat ner och tittat på materialet på webbplatsen MinSkog.fi. Öppen skoglig information har laddats ner från webbplatsen långt över tio miljoner gånger. 
Av kartbildstjänsterna (gränssnitt) har figurerna med särskilt viktiga livsmiljöer använts överlägset mest. Av karttjänsterna är anmälningarna om användning av skog populärast, med i medeltal nästan hundra tittar om dagen. 

Snart är våra skogsdata heltäckande

- I höst får vi färdigt våra täckande skogsdata för hela det södra serviceområdet, då inventeringsområdet i Nummi-Pusula blir klart, säger skogsdatachef Magnus Nilsson vid Finlands skogscentral.

Den första riksomfattande fjärrkarteringsbaserade inventeringsrundan blir helt klar under 2020 och samtidigt inleder Skogscentralen en ny inventeringsomgång. I nästa omgång blir bakgrundsinformationen noggrannare och inventeringscykeln kortare.

- Vi siktar på en sex års cykel i fortsättningen. Förra sommaren inledde vi pilotförsöksinventeringar, som vi får resultaten från under våren, säger Nilsson.

Få aktuell information per e-post

Använder du Skogscentralens öppna skogliga information? Om du vill ha information om ändringar och störningar i det öppna materialet per e-post, kan du gå med i vår informationslista.

Kontakta Skogscentralens kundtjänst och ge dina kontaktuppgifter, så får du i fortsättningen aktuella nyheter om den öppna skogliga informationen: kundtjanst(at)skogscentralen.fi

Kolla in den öppna skogliga informationen på webbplatsen MinSkog.fi.

 

Utvecklingsarbete som gagnar hela branschen

Det händer mycket kring utvecklingen av digitala informationstjänster vid Skogscentralen under de närmaste åren. I vår utvecklingsdirektör Tapani Hämäläinens blogginlägg kan du läsa om allt nytt som är på gång.

Också e-tjänsten MinSkog.fi utvecklas för det nya årtiondet. Vi vill gärna höra vad du tycker och tänker om e-tjänsten och utvecklingen av den. Du kan ge respons till veikko.iittainen(at)skogscentralen.fi.

Läs bloggen i tidningen Min Skog.

.