Södra serviceområdets nyhetsbrev till intressentgrupper | Skogscentralen

Södra serviceområdets nyhetsbrev till intressentgrupper

Skogscentralens södra serviceområdes nyhetsbrev 1/2021

Vi gör det tillsammans!

Det är snart ett år sedan vi alla fick ställa om vårt sätt att arbeta. Borta är gemensamma kaffestunder under arbetsdagen, möten med samarbetsparter och utbildning i klass eller fält. I stället fick vi hastigt flytta kontoret hem och lära oss att utnyttja den teknik som stod till förfogande. Vem hade gissat att vi alla skulle bli riktiga Teams-specialister?

Det första vi fick ställa in för ett år sedan var Skogsägarens dag i mars. Nästan tusen skogsägare hade anmält sig till dagen i Helsingfors centrum och tiotals samarbetsparter skulle vara med när vi i sista stund fick avboka allt. I dag ett år senare är vi igen i full fart med att planera och förverkliga en ännu större Skogsägarens dag. Den här gången som ett digitalt evenemang tillsammans med alla våra samarbetsparter. Det känns som att hoppa ut i det okända – men tillsammans vågar vi och lyckas vi!

Under det gångna året har vi arbetat med de regionala skogsprogrammen. I början av september kunde skogsråden i Österbotten, Tavastland och Nyland godkänna dem. Också denna process har involverat en stor mängd intressenter och samarbetsparter och också här lyckades vi tillsammans.

Alla hoppas på att så snart som möjligt kunna träffas och vara tillsammans på normalt vis. Läget är fortfarande besvärligt och ingen vet hur länge det varar men nu vet vi alla fall att vi ändå kan samarbeta, arrangera diskussioner och hålla utbildningar med hjälp av tekniken.

Vi ska inte låta coronan hindra oss från att samarbeta. Tack för det goda samarbetet! Nu fortsätter vi och gör vårt bästa för skogssektorns framtid – tillsammans!

Karen Wik-Portin, regiondirektör för Skogscentralens södra område

Beskogningsstöd kan sökas i mars

Stöd för beskogning kan sökas från början av mars från Skogscentralen. Stödet är mellan 1 000 och 2 000 euro per hektar. En förutsättning för stödet är att ingen beskogning har inletts innan ansökan lämnades in.

Stödet kan sökas på pappersblankett eller via den elektroniska ansökningstjänsten som öppnar i mars. Stödet utgör skattepliktig skogsbruksinkomst för markägaren.

Beskogningsstödet är avsett för beskogning av områden som inte är i annan användning och inte jord- eller skogsbruksmark. Stöd kan inte beviljas för beskogning av kraftigt igenslyade före detta åker- eller skogsbitar i underproduktion. På en före detta åker eller liknande kan det finnas sly som går att röja bort med röjsåg till exempel vid dikeskanterna men inte just alls på tegarna mellan dikena.

Skogscentralen kan i år godkänna beskogningsprojekt för 5,40 miljoner euro.

Läs mer om beskogningsstödet på Skogscentralens webbisda.

Stor efterfrågan på miljöstöd i fjol

I fjol betalades 1,7 miljoner euro i miljöstöd till skogsägare på Skogscentralens södra serviceområde som ersättning för tidsbundet skydd av skog. Användningen av miljöstöd ökade med 24 procent jämfört med året innan.
I fjol skyddade skogsägare på södra serviceområdet frivilligt sammanlagt cirka 590 hektar skog för en tioårsperiod. De vanligaste skyddsobjekten var bördiga och trädbevuxna områden, som lundar, kärr, omedelbara närmiljöer till småvatten, samt gamla moskogar som är viktiga för den biologiska mångfalden. 

– Skogsägarna är intresserade av att skydda värdefulla naturobjekt och lämna dem utanför skogsbruket. Inte bara de tioåriga miljöstödsavtalen intresserar, utan också permanent skydd via NTM-centralerna, säger Nina Jungell, naturvårdsexpert på södra serviceområdet. 

Skogscentralens personal bereder största delen av miljöstödsavtalen och hjälper skogsägarna att söka stöd. I fjol deltog också andra aktörer i skogsbranschen aktivare än tidigare i beredningen av avtal. 

– God kundservice är att berätta om alla alternativ. Alla skogsproffs kan hjälpa skogsägare intresserade av skogsskydd vidare. Skogscentralen utbildar och stöder andra skogliga aktörer i uppgörandet av själva miljöstödsansökningarna och betalar ut en beredningsersättning, säger Jungell.

I miljöstödsavtalet förbinder sig skogsägaren att lämna ett område utanför avverkningar och skogsvårdsarbeten i tio år. Markägaren får ersättning för det ekonomiska bortfall som skyddet orsakar. Miljöstöd beviljas numera i huvudsak för skydd av sådana trädbevuxna livsmiljöer som nämns i skogslagen och Metso-programmet. 

Skogsägandet i dag och framtida förändringar

Nu är folk villiga att köpa skog för dyra priser och allt fler skogsägare säljer sin skog till utomstående. Allt fler skogsfastigheter ansluts också till existerande samfällda skogar. Skogsägarnas medelålder är just nu 60 år och hälften av skogsägarna är pensionärer.

De yngsta skogsägarna på Skogscentralens södra område finns i Nyland, där medelåldern är 57 år. Ett av målen i Nylands, Österbottens och Tavastlands skogsprogram är att medelåldern bland skogsägare inte ska stiga. Förändringar i medelåldern sker långsamt och medelåldern har varit den samma under en längre tid. Hälften av skogsägarna är pensionärer. Jordbrukarnas andel av skogsägarna har minskat kraftigt och de äger numera bara 10 procent av privatskogarna.

I skogsprogrammen finns också mål som har med skogsfastighetsstrukturen att göra. Målet är bland annat att öka andelen över 50 hektar stora privata skogsfastigheter och samfällda skogar. Samtidigt vill man minska dödsbonas areal.

Skogsägandet i form av samfälld skog har ökat stadigt i tio års tid och allt fler ansluter sin skog till en samfälld skog. Ägandet i form av dödsbon har däremot förblivit lika vanligt. Skogssammanslutningarna äger allt mer skog eftersom syskon ofta bestämmer sig för att äga skogen tillsammans då ett dödsbo skiftas.

Det tydligaste och i praktiken bästa sättet att äga skog är att äga den ensam eller med en maka eller make. I dödsbon och sammanslutningar måste man vara överens för att fatta beslut och det leder ofta till utmaningar. Vill man äga skog tillsammans är en samfälld skog det bästa alternativet eftersom besluten fattas enligt majoritetens vilja. Det går att med små kostnader ansluta en skogsfastighet eller en del av den till en existerande samfälld skog.

Mer information om privatpersoner som äger skog finns på vår webbplats.

Jukka Matilainen, expert på skogsfastighetsstruktur

Petri Sarvamaa vill framhäva finländskt skogskunnande i Bryssel

Det finns stora förväntningar på att skogen ska hjälpa i stävjandet av klimatförändringen. Skogen ska ändå inte behöva kompensera för alla sektorers utsläpp av växthusgaser. Det sade EU-parlamentarikern Petri Sarvamaa på ett årsseminarium som projektet Hämeen ilmastoviisas maaseutu- ja energiayrittäjyys (ungefär Klimatvishet från Bryssel till Tavastland – från politiken ut på fältet) ordnade i början av februari.

Sarvamaa pratade om den inverkan EU-politiken och Europas program för grön utveckling har på Finland och de finländska skogarna. Han framhöll att EU:s skogar är mycket olika sinsemellan och ett av problemen i den europeiska skogsdiskussionen är att särdragen i länder som Finland och Sverige med mycket skog inte beaktas tillräckligt bra.

Sarvamaa efterlyser mer synlighet åt det finländska skogskunnandet.

- De lösningar som skogen erbjuder borde förstås bättre i EU och det finländska skogskunnandet borde höras bättre i Bryssel.

Finland är en föregångare vad gäller bioekonomi och de träbaserade materialens roll och betydelse borde identifieras bättre.

- Skogens produktivitet och naturvärdena utesluter inte varandra.

Skogarna och öppna områden skapar diskussion

På seminariet föreläste också bland annat Jari Hynynen, forskningsprofessor vid Naturresursinstitutet. Hynynen pratade bland annat om skogens roll som kolsänka och mer specifikt om huruvida kontinuerlig beståndsvård kan vara en del av lösningen. Han konstaterade att man inte kan öka kolsänkan genom att övergå till kontinuerlig beståndsvård på mineralmark.

Auli Hirvonen, landskapsexpert vid Pro Agria, kommenterade under sitt inlägg det nya stödet för beskogning som Skogscentralens chef för näringstjänster Jouni Rantala presenterat. Hon konstaterade att vi har mycket skog i Finland men väldigt lite landskapspärlor. Öppna, ängslika områden är ovanliga i Finland men fungerar också som kolsänkor. Öppna områden är viktiga för bland annat fåglar och insekter och ökar landskapets mångfald. Det konstaterades att till exempel Helmi-programmet hjälper i bevarandet av sådana öppna områden.

Projektet Hämeen ilmastoviisas maaseutu- ja energiayrittäjyys verkställs i samarbete mellan LUT, Skogscentralen och Pro Agria. Bekanta dig med projektets webbsida och Facebook-sida.

.