Södra områdets nyhetsbrev till intressentgrupper

Det här året har fört med sig utmaningar som vi tillsammans måste hitta metoder och lösningar för. Av organisationerna förutsätts nu kontinuerlig förändringsberedskap och samarbetsförmåga inför överraskande situationer samtidigt som man måste vara i främsta ledet när det gäller att utveckla verksamheten och tjänsterna också inför ändringar som man känner till på förhand.

Finlands skogscentrals organisation förnyades 1.3.2022. I samband med reformen ansvarar kontaktdirektörerna i fortsättningen för Skogscentralens näringstjänster i varje region. I deras arbete betonas i synnerhet samarbetet med samarbetspartner och intressentgrupper samt ledningen av Skogscentralens interna samarbete. Nya riksomfattande uppgifter i vår organisation är kommunikations- och kunddirektören, chefen för projektverksamheten och ledande EU-skogsexpert.

På Skogscentralens södra serviceområde fortsätter ett välfungerande samarbete med partner och intressentgrupper på båda inhemska språken och stärks ytterligare och vi kan även i fortsättningen utveckla våra tjänster med tanke på kundupplevelsen. Samtidigt förbättras vår förmåga att delta också i internationella utvecklingsprojekt.

Samtidigt som vi har utvecklat vår organisationsstruktur har vi också länge och målmedvetet arbetat för att utveckla en smidig och effektiv förvaltning. Det har märkts för skogsägare och aktörer i skogsbranschen i synnerhet i form av ökad automatik i de administrativa besluten och effektivare tillsyn över skogslagstiftningen.

Utgångspunkten för all vår verksamhet är naturligtvis skogs- och naturinformationen som består dels av information som Skogscentralen själv samlar in och upprätthåller, dels av information som produceras och upprätthålls av aktörer, skogsägare och olika myndigheter. Denna information sprids hela tiden på ett mer täckande och bearbetat sätt i form av tjänster för öppen skogsinformation samt i e-tjänsten MinSkog.fi.

För närvarande känns det bra att vår organisation är beredd att ta emot mindre och större förändringar tillsammans med er. Genom att effektivera förvaltningen har man befriat resurser för att i större utsträckning utnyttja vår sakkunskap och vi kan erbjuda världens bästa skogs- och naturinformation för hela skogssektorn.

Sari Alden
chef för finansiering och granskning
Finlands skogscentral, södra området

Skogscentralen verkställer i år en kampanj under rubriken Energi från skogen. Målet är att öka mängden vård av ungskog och drivningen av klenvirke. Under det pågående året ökar man skogsägarnas och branschaktörernas medvetenhet om möjligheterna att driva klenvirke samt främjar deras möjligheter att samarbeta.

Kampanjen härstammar från ett behov av att förbättra skogs- och naturvården i ungskogar samt att trygga tillgången till inhemsk energi. Den skogsenergi som fås från klenvirke får allt större betydelse i den nära framtiden. Med skogsenergi kan man trygga tillgången till energi och självförsörjningen samt ersätta bränslen som är mer skadliga för klimatet.

Tillståndet på objekt där plantskogsvården är försenad eller ogjord kan förbättras med iståndsättning av ungskog. Genom skogsvård får träden tillräckligt utrymme att växa och dessutom blir träden grövre. I samband med skogsvård kan man också trygga de strukturdrag som är viktiga för den biologiska mångfalden.

Skogscentralen producerar öppen skogs- och naturinformation och oberoende service till stöd för skogsägarens beslutsfattande och för hela skogsbranschen. Den här informationen, antingen var för sig, efter förädling eller i kombination med annan information, kan utnyttjas tvärsektoriellt också av många andra aktörer.
Vi tar som exempel värmeförsörjningens försörjningsberedskap, som är ett mycket aktuellt ämne. Värme produceras i stor utsträckning med skogsbränsle. Logistikkedjan inom värmeförsörjningen är lång och innehåller många olika variabler.

Vi behöver bränsle. Skogscentralen producerar en karttjänst som visar var det finns koncentrationer av energived. Karttjänsten visar de ekonomiskt mest lönsamma koncentrationerna av energived.

För bakgrundsinformation behövs information om användningen av skogsenergi. Skogscentralen erbjuder en rapport om användningen av skogsenergi. I rapporten kan man söka regionala tidsserier om användningen av skogsenergi.

Det behövs information om skogsvårdsobjektens drivningsduglighet. Skogscentralen har skapat en färdig karttjänst om drivningsduglighet som visar var man kan driva virke året om och var man kan driva endast på vintern.

Vi behöver information om transportinfrastruktur. Skogscentralen erbjuder karttjänsten Tienhoito.fi som innehåller nyttig information om nätverket av enskilda vägar och broar, alltså de farleder via vilka största delen av skogsenergin i något skede rör sig från skogen till en värmeanläggning.

Det behövs hanterings- och lagringsplatser, terminaler. Som resultat av flera projekt har Skogscentralen mångsidig information om befintliga terminaler och potentiella platser där terminaler kan byggas.

Det behövs lättillgänglig information om skogsägare och aktörer till exempel för riktad kommunikation och marknadsföring. Skogscentralen har också de verktyg som behövs för detta.

Inom ramen för det här aktuella temat som användes som exempel kan Skogscentralen erbjuda mycket nyttig information. Genom att förädla och analysera informationen kan de som ansvarar för försörjningsberedskapen hitta lösningar och verksamhetsmodeller för sina egna behov.

Man har offrat mycket tid, pengar och hjärnarbete för att producera ovan nämnda information och informationsprodukter. Låt oss utnyttja den här förmögenheten mångsidigt. För att göra det behöver vi lyssna till det omgivande samhällets behov och samtidigt göra våra produkter och tjänster bekanta.

Juha Niskanen
utvecklingsexpert

Under 2022 sammanställer Skogscentralen utifrån de befintliga anvisningarna om flygekorrar och den nya kunskap som uppstått inom LIFE-projektet ett undervisningspaket för identifiering av flygekorrsobjekt, planering och genomförande av åtgärder. Undervisningsmaterialet förankras i webbinarier och terrängutbildningar för aktörer och skogsägare inom skogsbranschen under åren 2023–2024.

Markägaren, innehavaren av avverkningsrätten och den aktör som svarar för virkesdrivningen ansvarar för beaktandet av föröknings- och rastplatser för flygekorrar. Endast en del av föröknings- och rastplatserna för flygekorrar är kända för myndigheterna och markägarna, vilket gör det svårt att skydda djuret.

Hur kan man identifiera en lämplig livsmiljö för flygekorrar? Hur kan markägarnas olika mål samordnas med flygekorren? Dessa frågor och många andra frågor som gäller flygekorrar har tagits upp i projektet Liito-orava-LIFE (2018–2025) som leds av Forststyrelsens naturtjänster. I projektet deltar ett stort antal olika aktörer från Finland och Estland. Projektets styrka är samarbetet ur olika synvinklar mellan de myndigheter som har att göra med skyddet av flygekorrar, naturskyddsförbundet och Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK.

Skogscentralen ansvarar för att planera avverknings- och skyddsåtgärder som beaktar flygekorrar för verkliga flygekorrsobjekt på privata skogsägarnas mark. För merparten av de 28 objekt som valts ut för projektet har avverkningen redan genomförts. På sex objekt har man beslutat sig för frivilligt skydd av hela eller delar av den planerade stämplingsposten. Objekt på olika håll i Finland har gett värdefull praktisk kunskap och erfarenhet av hur avverkningsmetoder och gallringsstyrka kan samordnas med skyddet av flygekorrarnas livsmiljö.

Under 2022 sammanställer Skogscentralen utifrån de befintliga anvisningarna om flygekorrar och den nya information som projektet gett ett undervisningspaket för identifiering av flygekorrsobjekt och planering och genomförande av åtgärder. Undervisningsmaterialet förankras i webbinarier och fältutbildningar för aktörer och skogsägare inom skogsbranschen under åren 2023–2024.

Mer information om projektet:

• Projektets webbsidor på Forststyrelsens webbplats
• Skogscentralens projektsidor
• Gällande rekommendationer och anvisningar kring flygekorrar 

Caroline Norrdahl-Siekkinen har inlett arbetet som ny projektchef på Skogscentralen i Vasa med projektet Vårt Klimat, Vår framtid. Målet med projektet är att genom information och rådgivning ge skogsägare och elever i grundskolan årskurs 7-9 samt gymnasierna i Österbotten insikter och hjälpmedel om hur Finlands gröna guld kan användas inom klimatkampen.

Caroline Norrdahl-Siekkine arbetar som ny projektchef på Skogscentralen i Vasa med projektet Vårt Klimat, Vår framtid. Målet med projektet är att genom information och rådgivning ge skogsägare och elever i grundskolan årskurs 7-9 samt gymnasierna i Österbotten insikter och hjälpmedel om hur Finlands gröna guld kan användas inom klimatkampen. Hur kan vi med gott hållbart skogsbruk öka kolsänkan och påverka klimatet och miljön i skogen i en positiv riktning?

Projektet pågår till 31.12.2022. 

- Vi finländska skogsägare är duktiga på att utöva skogsbruk, så har det redan varit under många generationers tid. Skog och natur betyder mycket för oss finländare och skogen är ett arvegods som vi vill fortsätta att sköta om även i framtiden. Vi har dock stora utmaningar och hinder inom skogsbruket framför oss. Vi behöver fundera på hur kan vi anpassa oss till klimatets påverkan på skogen. Min förhoppning är att vi med gemensamma krafter skulle hitta optimala lösningar till ett fortsatt gott skogsbruk som gynnar oss alla i praktiken, säger Norrdahl-Siekkinen.

- Änligen är det vår! Hela vår omgivning vaknar till liv, vad passar då bättre än att ta nya och friska handlingstag inom hållbart skogsbruk!

Caroline Norrdahl-Siekkinen
projektchef, Vårt klimat, Vår framtid

Finlands miljöcentrals material om naturskyddsområden och grundvattenområden uppdaterades i tjänsten MinSkog.fi i mars. En del av naturmaterialet som syns i tjänsten är redan över ett år gammalt och uppdateras tills vidare inte.

I uppdateringen i mars ökade de privata naturskyddsområdena med drygt 300 jämfört med den föregående uppdateringen, som gjordes i november. Nu är de nästan 13 000. Informationen om antalet grundvattenområden ändrades inte nämnvärt.

Hotade arter och observationer av flygekorrar från januari 2021

I MinSkog.fi finns material om hotade arter och flygekorrobservationer. Materialet är delvis bristfälligt eftersom den senaste uppdateringen med information från Finlands miljöcentral var i januari 2021. Efter det har uppgiften att underhålla materialet överförts från Miljöcentralen till Naturhistoriska centralmuseet.

Vi utreder hur naturinformationen skulle kunna uppdateras i MinSkog.fi i fortsättningen. För tillfället vet vi inte när vi kan få in färskare material i MinSkog.fi.

Finlands miljöcentrals material och artmaterial från flera andra organisationer finns samlade på artwebbplatsen som Naturhistoriska centralmuseet upprätthåller.