Skogsdatakvalitet

Mer information

Juho Heikkilä
ledande expert på skogsdata
tfn 029 432 5426
juho.heikkila(at)skogscentralen.fi

Skogsdata samlas in med hjälp av fjärrkartering där provytemätningar, laserskanning och flygfotografering utnyttjas. Det finns kvalitetskrav för skogsdata och kvaliteten kontrolleras i de olika skedena av inventeringsprocessen. Förutom med hjälp av laserinventering har skogsdata samlats in per figur genom terrängutvärdering.

Skogsdata uppdateras också konstant utgående från olika informationskällor. Färsk information fås till exempel från anmälningar om användning av skog, Kemera-information och uppdateringsbegäranden i MinSkog.fi. Skogsdatakvaliteten påverkas av tillförlitligheten i de data som utnyttjas i uppdateringen av skogsdata.

I framtiden är målet att i uppdateringen av skogsdata också kunna utnyttja information från avverkningsmaskinerna och information som samlas in genom egenkontroll.

Exaktheten

Vid en traditionell terrängutvärdering av helhetsvolym per figur är felet i medeltal 15–25 procent, men det beror alltid på personen som gör utvärderingen. Laserinventering har i gallringsskog och förnyelsemogen skog en exakthet som minst motsvarar den utvärdering som görs figurvis i terrängen, ibland är laserinventeringen till och med mer exakt. Dessutom är beståndstolkningen jämn till kvaliteten och varierar inte beroende på person. Uppgifter om helhetsbestånd är de mest exakta och ofta är huvudträdslaget också rätt. Vad gäller övriga trädslag kan fel förekomma.

I gallringsskog och förnyelsemogen skog visar laserinventering helhetsvolymen inom 20 procent från det rätta på åtta av tio figurer. För beståndets höjd, diameter och grundyta har egna kvalitetskriterier bestämts. Stamantal granskas i plantbestånd, men här är det väsentliga att rätt skogsvård utförs.

Beståndets ålder är en svår variabel eftersom laserinventeringen huvudsakligen bygger på de synliga dragen och lika stora bestånds ålder kan variera upp till tiotals år. Å andra sidan har betydelsen av beståndets ålder minskat i skogsbruket. Generellt är målet att felen i beståndsvariablerna skulle vara inom en sådan ram att de inte orsakar betydande avvikelser i åtgärdsförslagen.

Laserinventering lämpar sig bra för äldre skogar eftersom metoden genererar opålitligare resultat ju mindre bestånd det handlar om. För plantbestånd som det inte finns andra uppgifter om än de som fåtts via fjärrkartering så är strävan att de i så stor omfattning som möjligt ska granskas i terrängen.

Avvikande figurer

Felen i laserinventeringen ökar när det är fråga om en ojämn, flerskiktad eller annars för området avvikande figur. Det är svårt att i terrängen utvärdera ojämna figurer och vilka trädslag det finns vid sidan av huvudträdslaget. Mest relevant för skogsbruket är vilken åtgärd som verkställs och det bestäms ofta utgående från det dominerande trädslaget.

Raster- och figurdata

Inventeringsenheten för fjärrkarteringsbaserad beståndstolkning är 16x16 meter stora rasterrutor. Figurvisa skogsdata tas fram från de rastervisa data och ritade figurer. Nedan tilläggsmaterial med noggrannare information om skogsdatakvalitet, de faktorer som påverkar kvaliteten och de egenskaper som figurvisa respektive rastervisa skogsdata har. En del av materialet finns bara på finska.

Skogsdatakvalitet, inbandat webinarium

Kvaliteten på de skogsdata som Skogscentralen tar fram (på finska, ledande expert på skogsdata Juho Heikkilä, Finlands skogscentral

Exempel på skogsdatakvalitet, skogsdatachef Henna Etula, Finlands skogscentral

Skillnaden mellan mellan skogsdata per beståndsraster och per figur, skogsdatachef Henna Etula, Finlands skogscentral

Faktorer som inverkar på tolkningen av beståndsvariabler (på finska), Blom Kartta Oy, Aki Suvanto

Faktorer som inverkar på beståndstolkningen (på finska), Arbonaut Oy, Jussi Peuhkurinen

Faktorer som inverkar på beståndstolkningen (på finska), TerraTec Oy, Pekka Savolainen