Slyröjning och vård av ungskog granskades på nästan 9 000 hektar i fjol

uutiskuva-kemera-tarkastustulokset.jpg
Bäst har slyröjningen utförts i Mellersta Finland, Södra Savolax och Päijänne-Tavastland.
Under fjolåret gjorde Finlands skogscentral fältgranskningar av objekt för slyröjning i plantskog och vård av ungskog för vilka det sökts Kemera-stöd. Granskarna upptäckte mycket som inte fyllde stödvillkoren. Andelen underkända arbetsobjekt var större än året innan. Flest brister konstaterades i ungskog där man också samlat ihop klenvirke.

Skogscentralen granskade 1 600 objekt för vilka skogsägarna lämnat in anmälan om verkställande av tidig vård av plantbestånd eller vård av ungskog och sökt Kemera-stöd, som delas ut enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk. Sammanlagt granskades 8 909 hektar.

Av den granskade arealen för tidig vård av plantbestånd, det vill säga slyröjning, fyllde 83 procent Kemera-villkoren. För vården av ungskog var andelen 68 procent. 17 procent av arbetsobjekten för slyröjning och 32 procent av arbetsobjekten för vård av ungskog fyllde alltså inte villkoren. I vården av ungskog fanns det mest brister på objekt där man också samlat klenvirke.
Den vanligaste orsaken till att ansökan för slyröjning förkastades var att man gått för försiktigt fram, så att det kvarlämnade beståndet efter röjningen är för tätt. En del ansökningar förkastades också för att jobbet lämnats ogjort trots anmälan.

Också Kemera-ansökningar för vård av ungskog förkastades för att trädbeståndet var för tätt. På objekt där man också samlat klenvirke berodde avslagen oftast på att medeldiametern för huvudträdslaget var för stor.

- På en del av objekten som bedömdes vara för täta utfördes korrigerande arbete. Efter korrigeringarna kunde Kemera-stöd beviljas, säger Mikko Korhonen, chef för finansiering och granskning vid Finlands skogscentral.

När man jämför landskapen var slyröjningen bäst utförd i Mellersta Österbotten, Södra Savolax och Päijänne-Tavastland. Svagast var resultatet i Satakunta, Birkaland och Egentliga Finland.
I vården av ungskog var arbetets kvalitet bäst i Kajanaland, Södra Karelen och Kymmenedalen, och svagast i Satakunta, Mellersta Österbotten och Egentliga Tavastland.

Egenkontroll förbättrar kvalitén

Skogscentralen har försökt förbättra kvaliteten på Kemera-arbetena med olika åtgärder de senaste åren. Man har hållit många kurser för skogsägare och gett råd om stödvillkoren och om hur arbetet ska utföras. Det senaste exemplet är webbföreläsningarna om egenkontroll av slyröjning och vård av ungskog.

Skogsvårdens kvalitet förbättras bäst genom utvecklingen av aktörernas egenkontroll. Digitaliseringen av datainsamlingen och övervakningen av skogslagarna gör det lättare att behandla och bekräfta informationen från egenkontrollen.

- Dessutom bör man vid utbildningarna försäkra sig om att alla i kedjan vet vilka krav som gäller och kan skogsvårdsrekommendationerna och metoderna. Här har också skogsproffsens yrkesstolthet sin plats, säger Korhonen vid Skogscentralen.

Aktörer i skogsbranschen kan söka Kemera-stöd och meddela om verkställande elektroniskt i e-tjänsten MinSkog.fi. Detta förutsätter att aktören har skogsägarens samtycke till skogsdatan och fullmakt att sköta Kemera-ärenden.

Mer information om resultaten av granskningarna av tidig vård av plantbestånd och vård av ungskog 2017 hittar du på Skogscentralens webbsida.