Sköt om din plantskog i tid – försening kan leda till 40 procents inkomstbortfall | Skogscentralen

Sköt om din plantskog i tid – försening kan leda till 40 procents inkomstbortfall

uutiskuva-taimikonhoito.jpg
Slyröjningen görs ungefär 3–5 år efter planteringen, senast när slyet är lika högt som barrträdsplantorna.
Rätt tajming av plantbeståndsvården minskar arbetsmängden, sänker kostnaderna och förbättrar skogsbrukets lönsamhet. Vid plantbeståndsvård sommartid gäller det att minnas och minimera risken för rotröteinfektioner.

Nyhet 10.6.2020

I slyröjning och röjning är det viktigt att vara ute i rätt tid så att inte annan växtlighet konkurrerar ut produktionsplantorna. Speciellt de snabbväxande lövträdens grenar kan piska, beskugga och skada barrträdsplantorna så att en del av dem inte kan utvecklas till marknadsvirke. 

Slyröjning och röjning vid optimal tidpunkt är också snabbare och kostar mindre. Redan ett års fördröjning från det optimala året ökar arbetstiden per hektar med 10 procent. 

- Skogsägaren kan i södra Finland förlora över 40 procent av virkesförsäljningsinkomsterna om han eller hon lämnar plantbeståndsvården helt ogjord. Timmerproduktionen sjunker med upp till en tredjedel och samtidigt ökar andelen virke som inte fyller skogsindustrins kriterier, säger Markku Remes, ledande expert på skogsvård vid Finlands skogscentral.

Rätt tajming hjälper också i bekämpningen av rotrötan 

Stubbskottsbildningen på lövträden är minst under den varma högsommaren men på grund av den begränsade tillgången av arbetskraft pågår slyröjningen hela den tjälfria tiden. På våren och hösten går    arbetet också fortare eftersom löv och fältvegetation inte skymmer sikten. 

- Det allt varmare klimatet gynnar skadesvamparna tallens och granens rotticka och därför ska vi bekämpa den också genom att sköta plantbestånden under riskfria tider. I synnerhet plantbestånden av tall borde vi i den mån det är möjligt sköta tidigt på våren eller sent på hösten när det är svalt, säger Remes. 

På marker som lämpar sig för tall kommer det ofta upp ett naturligt uppslag av barrträdsplantor. Om man röjer ner barrträd kan rottickans sporer infektera stubbarna när dygnets medeltemperatur överskrider 5 grader. Även stubbar med en diameter på endast några centimeter kan infekteras och därmed sprida rotrötan.   

Viltbuskage och lövträd ökar den biologiska mångfalden 

Genom att gynna blandbestånd och spara viltbuskage kan vi förbättra skogens biologiska mångfald och därmed även rekreations- och landskapsvärdena och viltets livsmiljöer. Ett lämpligt lövinslag kan också öka avkastningen. 

Redan vid slyröjningen, i regel fem år efter planteringen eller sådden, kan man lämna kvar frösådda björkar och andra lövträd om de inte hotar barrträden. I synnerhet asp, al och rönn ökar artrikedomen och därmed den biologiska mångfalden.  

Kemera-stöd finns att få till slyröjning 

Det finns även i år bra med budgetmedel till Kemera-stöd för tidig vård av plantbestånd, det vill säga slyröjning. Det här ger goda möjligheter för skogsbranschens företagare att marknadsföra sina tjänster. Om plantbeståndsvården gjordes i tid skulle det sysselsätta 1 500 nya skogsarbetare i vårt land. Och Kemera-stödet förbättrar lönsamheten i skogsvårdsarbetena. 

Skogsägarna och de skogsaktörer som fått fullmakt av skogsägarna kan behändigt ansöka om Kemera-stöd för tidig vård av plantbestånd och vård av ungskog i Skogscentralens e-tjänst MinSkog.fi. I maj uppdaterade Skogscentralen där data om de plantbestånd som är i behov av slyröjning. Med hjälp av den här informationen kan skogsägaren lätt planera kommande skogsvårdsarbeten.

.