Satellitbilder visar var det finns sly att röja

uutiskuva-drone.jpg
Med den nya satellitmetoden får man information om slyläget i plantskogar. Resultaten från satellitbilderna kontrolleras med drönare, det vill säga små fotograferingshelikoptrar. Foto: Jorma Jyrkilä
Statens tekniska forskningscentral VTT har utvecklat en satellitbaserad metod för Finlands skogscentral för att bedöma behovet av slyröjning i plantskog. Till exempel aktörer som marknadsför skogsvårdstjänster har nytta av informationen om var det finns plantskog som börjar bli slyig. Med satellitbilderna kan man också effektivare än tidigare uppdatera skogsdata och övervaka att lagen följs..

Statens tekniska forskningscentral VTT har utvecklat en satellitbaserad metod för Finlands skogscentral för att bedöma behovet av slyröjning i plantskog. Till exempel aktörer som marknadsför skogsvårdstjänster har nytta av informationen om var det finns plantskog som börjar bli slyig. Med satellitbilderna kan man också effektivare än tidigare uppdatera skogsdata och övervaka att lagen följs.

De senaste åren har satellitbilderna blivit betydligt mer exakta. Skogscentralen har testat Sentinel 2-bilder, som når en precision på tio meter. För tolkningen av satellitbilderna har VTT tagit fram en räknemodell som visar hur mycket sly det finns i plantbeståndet.

Aki Hostikka, servicechef för finansiering och granskning vid Finlands skogscentral, har under våren rört sig i ute i terrängen och bedömt hur väl tolkningarna har lyckats.

- Resultatet är förvånansvärt bra och det fungerar bäst när man ska bestämma behovet av slyröjning. Metoden fungerar också i äldre plantskog, men ibland försvåras tolkningen av att beståndet är väldigt heterogent, säger Hostikka.

Skogsdata samlas in genom laserskanning, provytemätningar och tolkning av bestånden. Satellitbilderna kan vara till hjälp i synnerhet när det gäller plantskogsdata.

- Hittills har vi kunnat kontrollera bara omkring 60 procent av plantskogen på plats. Alla informationskällor måste kunna utnyttjas bättre för att skaffa aktuell information, säger Jorma Jyrkilä, servicechef för skogsdata.
Resultaten av satellitbildstolkningen illustreras med färger som visar mängden lövträd och annan ytvegetation på olika figurer. På de röda områdena finns det mycket sly, på de gröna inte alls.
 

Följer den tidiga utvecklingen

Redan tidigare har man kunnat urskilja kalhyggen och ofta också gallringsavverkningar i skogen genom att jämföra två satellitbilder som tagits vid olika tidpunkter. Slyprognoserna är nästa led i utvecklingen.

- En metod för att följa med avverkningarna tas i produktion i början av nästa år om allt går väl. Målet är att kunna följa skogens tidiga utveckling på ett täckande sätt, från förnyelseavverkningen till slyröjningsskedet, säger Hostikka.

I projektet där man utvecklar bevakningen av slyläget deltar också skogsvårdsföreningar i sydöstra Finland. Avsikten är att  kunna erbjuda dem nya verktyg för att marknadsföra sin plantskogsvård.

- Det ser lovande ut. I vårt skogsdatasystem skulle det finnas användning för en datanivå som berättar om slyläget, säger planeringschefen Jari Jordan vid skogsvårdsföreningen Etelä-Karjalan metsänhoitoyhdistys i Södra Karelen.

Drönare och ny teknik

När man testar satellitbildsmetoden använder man sig också av ny teknik. Resultaten granskas på ort och ställe med drönare, alltså små fotograferingshelikoptrar, och med räknemetoder från företaget Mosaicmill, som är specialiserat på fjärrkarteringsteknik.

- Det går att använda drönare bara man har med sig tillräckligt många batterier så att de räcker hela dagen, säger Jordan.

Arbetet är en del av Jord- och skogsbruksministeriets spetsprojekt Skogsdata och elektroniska tjänster.

Forskningsprofessor Tuomas Häme från VTT (till vänster) och sakkunniga Laura Sirro ser tillsammans med Skogscentralens servicechef för finansiering och granskning Aki Hostikka (till höger) på när sakkunniga Harri Hytönen förevisar slyindexet på datorn. Foto: Jorma Jyrkilä