Nytt planeringsverktyg tas fram för hållbar vård av torvmarksskog | Skogscentralen

Nytt planeringsverktyg tas fram för hållbar vård av torvmarksskog

Varpuja kesäisessä suometsässä
Torvmarksskogar är betydande kol- och näringslager, och skogsbruksåtgärder påverkar dessa lager. Foto: Maria Mäki-Hakola
Skogsägarna är i dag tvungna att fatta sina beslut om vården av torvmarksskog utan någon riktig uppfattning om åtgärdernas olika hållbarhetsaspekter. Naturresursinstitutet, Finlands skogscentral, Tapio Ab, Östra Finlands universitet och Geologiska forskningscentralen driver ett gemensamt projekt för att producera ett nätbaserat planeringsverktyg för att man ska kunna beakta en lönsam virkesproduktion, klimateffekter, effekter på vattendrag och på den biologiska mångfalden när man planerar vården av torvmarksskog.

Nyhet 23.6.2020

Torvmarksskog är ett betydande kol- och näringslager, och skogsbruksåtgärderna påverkar dessa lager. Förnyelse av torvmarksskog och iståndsättning av diken orsakar sediment- och näringsbelastning på vattendragen. Skogsbruket påverkar också den biologiska mångfalden. Lönsam virkesproduktion i torvmarksskog, minimering av klimat- och vattenpåverkan och ökad biologisk mångfald är delvis motstridiga mål, och de bör bedömas samtidigt i planeringen av skogsbruksåtgärder. 

Suo-projektet för hållbar virkesproduktion på torvmark producerar ett nätbaserat planeringsredskap. Med det kommer man innan man fattar beslut att kunna bedöma hur planerade skogsbruksåtgärder inverkar på virkesproduktionen, klimatet, vattendragen och den biologiska mångfalden.

Planeringsredskapet utvecklas i tät växelverkan med aktörer och forskare i skogs- och miljöbranschen. Under projektets gång ordnas bland annat utbildningar för skogsproffs, och kännedom om planeringsredskapet görs till en del av den nya utbildningen om torvmarksskog för skogsproffs.   

Nästan en fjärdedel av Finlands virkesförråd växer i torvmarksskog 

Hälften av torvmarkerna i Finland har skogsdikats under de gångna decennierna med skogsägarnas och samhällets finansiering. Nu finns nästan en fjärdedel av våra skogars virkesförråd i torvmarksskog. Den årliga avverkningspotentialen från torvmarker är 15 miljoner kubikmeter. Merparten av virkesförrådet i torvmarksskog finns fortfarande i gallringsskogar, men andelen förnyelsemogen skog ökar. 

Skogsindustrins behov av inhemskt virke har ökat, och skogsägarna vill skörda frukten av sina investeringar. Forskningsprofessor Leena Finér vid Naturresursinstitutet och ledande experten på naturdata Miia Saarimaa vid Skogscentralen, som båda leder projektet, betonar att det är väldigt viktigt att avverkningar och skogsvård genomförs på ett hållbart sätt när skogsbruksåtgärderna i torvmarksskog ökar. 

Projektet finansieras av Jord- och skogsbruksministeriet. Det genomför klimatmål som satts i den nationella skogsstrategin 2025 och för markanvändningssektorn i regeringsprogrammet. Projektet genomförs 2020-2023 under Naturresursinstitutets ledning och i samarbete med Skogscentralen, Tapio Ab, Östra Finlands universitet och Geologiska forskningscentralen.

.