Naturlig förnyelse lyckas mer sällan än skogsodling

uutiskuva-uudistaminen.jpg
Skogen ska förnyas snabbt efter slutavverkning. Bild: Sanna Talsta
Skogscentralens granskningar visar att resultaten av naturlig förnyelse i likåldriga bestånd är betydligt sämre än vid odling. Skogscentralen granskade i somras områden som hade slutavverkats tre år tidigare.

Skogsägare måste se till att det efter avverkning uppstår ett nytt bestånd. Ett plantbestånd kan förnyas genom odling eller naturligt, det vill säga så att fröträd och omkringliggande bestånd fäller frön till marken.

Skogscentralens granskningar visar att det vid naturlig förnyelse i likåldriga bestånd sällan uppkommer tillräckligt många plantor. Speciellt dåliga är resultaten då gran och björk ska förnyas naturligt. 

- Resultaten motsvarar i hög grad tidigare gransknings- och forskningsresultat för naturlig förnyelse av gran och björk, säger Mikko Korhonen chef för finansiering och granskning vid Finlands skogscentral.

Korhonen säger att granens naturliga förnyelse med större sannolikhet lyckas om jordmånen är av rätt typ och nya plantor har uppkommit redan före avverkningen. Speciellt bra fröår har granen med ungefär 10 års mellanrum. Vårtbjörk kan man försöka förnya naturligt på medelgrov jord i sluttningar. Björkar producerar bra med frön nästan varje år.

- Naturlig förnyelse kan lyckas bra, bara man planerar avverkningen enligt de goda fröåren och fäster uppmärksamhet vid avverkningsområdets ståndort. Risken för att misslyckas är speciellt stor på bördig mark om man inte sköter markberedningen och slybekämpningen, säger Korhonen.

Skogsförnyelseobjekt syns i Skogscentralens e-tjänst MinSkog.fi. I tjänsten kan skogsägare anmäla när ett nytt plantbestånd har anlagts och på det sättet se till att den skogliga informationen är uppdaterad.

Planteringstätheten har minskat 

Skogscentralen granskade i år skogsförnyelsen på cirka 1 700 objekt på olika håll i landet. Skogen hade förnyats bra på cirka 75 procent av alla granskade objekt.
 
Jämförs landskapen så hade förnyelsen gjorts bäst i Päijänne-Tavastland, Mellersta Finland och Södra Savolax. Sämst var resultaten i Mellersta Österbotten, Södra Karelen och Egentliga Finland.
 
De plantbestånd som hade uppstått genom odling var inte lika täta som under tidigare år. Planteringstätheten för tall var cirka 1 700 per hektar, för gran cirka 1 600 per hektar och för vårtbjörk cirka 1 500 per hektar. Skogsvårdsrekommendationerna anger en planteringstäthet på cirka 2 000 per hektar för tall, cirka 1 800 per hektar för gran och cirka 1 600 per hektar för vårtbjörk.
 
- På skogsodlingsobjekt kompletterar de naturliga plantorna ofta stamantalet så det motsvarar rekommendationerna, säger Korhonen.
 
Mer information om resultaten av förnyelsegranskningarna år 2019 finns på Skogscentralens webbsida.