Naturhänsynsreultaten i ekonomiskog försämrades under 2010-talet – ansträngning för förbättring har börjat | Skogscentralen

Naturhänsynsreultaten i ekonomiskog försämrades under 2010-talet – ansträngning för förbättring har börjat

Dekorativ bild
Naturhänsyn i ekonomiskog och främjande av biologisk mångfald i skogsnaturen är viktiga mål i den nationella skogsstrategin.
Uppföljningsmaterial som samlats in sedan 1995 om naturhänsyn i privatägd ekonomiskog visar att mindre hänsyn togs till biologisk mångfald vid avverkningar 2010-talet än under det föregående decenniet. Det framgår av en delrapport i Luontolaatu-projektet, där man utvecklar uppföljningen av naturhänsynen.

På 1990-talet kom man inom skogsbranschen överens om gemensamma förfaranden för att trygga naturens mångfald och skydda vattendrag. Material från uppföljningen av naturhänsynen i privatskogar visar nu att resultaten snarare har försämrats än förbättrats under 2010-talet jämfört med 2000-talets första decennium. 

Under uppföljningsperioden 2014–2018 sparades till exempel inte lika mycket naturvårdsträd och frivilligt sparade naturobjekt på avverkningsytorna som under 2000–2009. Andelen avverkningsobjekt där naturhänsynen bedömdes som utmärkt var också i övrigt mindre än under den föregående uppföljningsperioden. Också de kvantitativa resultaten i fråga om naturvårdsträd, död ved, naturobjekt och vattenskydd pekar åt samma håll som de kvalitativa resultaten. 

- Nivån på naturhänsynen var i slutet av uppföljningsperioden i medeltal ungefär 20 procent sämre än på 2000-talet mätt i kvantitativa faktorer, och nästan 30 procent sämre än vad den var när den var som bäst under en femårsperiod på 2000-talet, säger Juha Siitonen, forskare vid Naturresursinstitutet och den som ansvarade för analysarbetet. 

Han betonar att man i projektet inte undersökte orsakerna till resultaten, och att man därför endast kan göra antaganden. 

En möjlig orsak till utvecklingen är att målen och metoderna för naturhänsynen fram till de allra senaste åren inte har diskuterats tillräckligt mycket mellan virkesköpare och skogsägare före avverkningarna. Ansvaret för naturhänsynen har då i praktiken fallit på köparens underleverantörer, som genomfört avverkningarna enligt lagens och certifieringskriteriernas minimikrav. 

Dessutom har lövträd och död ved ofta tagits till vara som energived, något som åtminstone delvis kan förklara varför mängden död ved har minskat på avverkningsytorna. (Mer om möjliga orsaker finns (på finska) i Monimetsä-projegktets rapport Talousmetsien luonnonhoidon tehokkaat ratkaisut, 2017).

Bättre naturhänsyn är ett mål nationella skogsstrategin

- Utveckling av naturhänsynen i ekonomiskog och främjande av biologisk mångfald i skogsnaturen är centrala mål i den nationella skogsstrategin som uppdaterades 2018, säger Katja Matveinen, specialsakkunnig vid Jord- och skogsbruksministeriet och den som ansvarar för mångfaldsarbetet i strategin. 

- Målet är att naturhänsynen ska bli en effektivare och fastare del av skogsvården och servicen till skogsägarna. För att nå det här målet har vi bland annat Monimetsä-projektet, som pågått sedan 2016 och fortfarande pågår, där man arbetar för naturhänsyn genom att utbilda både skogsägare och entreprenörer. Olika sätt att förbättra naturhänsynen diskuteras mellan marknadsparterna också i samband med den pågående processen med att reformera certifieringssystemen, säger Matveinen.

Naturhänsynen förbättras med naturinformation

Enligt en tidigare utredning som gjorts inom Luontolaatu-projektet efterlyser aktörer i skogsbranschen större sampel och effektivare rapportering av resultaten av naturhänsynsbedömningen. I framtiden kommer det dessutom att finnas allt mer förhandsinformation och verktyg för att jämföra de bästa alternativen att tillgå.

- När fjärrkarteringsmetoderna utvecklats har insamlingen av information om skogarna blivit betydligt effektivare, säger Finlands skogscentrals skogsdirektör Anna Rakemaa

Naturhänsyn som utgår från fjärrkartering och geodatamaterial är enligt henne till hjälp också i digitaliseringen av naturhänsynsuppföljningen som sker i samband med avverkningar. 

- Framöver kan man minska på mätningarna som görs i terrängen och göra uppföljningsinformationen mer täckande med hjälp av information som produceras automatiskt utifrån fjärrkarteringsmaterialet, säger Rakemaa. 

Nivån på naturhänsynen i privatägda ekonomiskogar har bedömts och följts upp systematiskt genom fältbesök sedan 1995. Bedömning har gjorts på 750 stämplingsposter per år, med en sammanlagd areal på cirka 2 500 hektar. 

Luontolaatu-projektet har som huvudmål att utvärdera och utveckla uppföljningen av naturhänsynen. I projektet deltar Tapio, Naturresursinstitutet, Finlands skogscentral och Finlands miljöcentral. Jord- och skogsbruksministeriet finansierar projektet. Projektet slutrapport publiceras 2021. 
 

Mer information (på finska):

Talousmetsien luonnonhoidon kehitys – Luontolaaturaportin tiivistelmä

Raportti: Talousmetsien luonnonhoidon kehitys vuosina 1995–2018 luonnonhoidon laadun arvioinnin sekä valtakunnan metsien inventoinnin tulosten perusteella

.