Markberedningen försummas ofta vid naturlig förnyelse | Skogscentralen

Markberedningen försummas ofta vid naturlig förnyelse

Närbild på en liten trädplanta i jord som markberetts.
Skogen kan förnyas genom odling eller naturlig förnyelse.
Naturlig förnyelse är en förmånlig och bra metod när den genomförs på rätt sätt och i rätt slags skog. Men det händer ofta att man sparar för mycket på kostnaderna och låter bli att utföra nödvändig markberedning. Naturlig förnyelse lyckas bäst med tall och björk.

Nyhet 12.11.2020

Skogsägarna är skyldiga att se till att det börjar växa ny skog på avverkningsytan efter slutavverkning. Skogen kan förnyas antingen genom odling eller på naturlig väg. Vid naturlig förnyelse börjar plantorna växa från frön från fröträd som lämnats kvar på avverkningsytan eller från frön i det omgivande beståndet.  

Skogscentralens granskningar har visat att naturlig förnyelse förknippas med större osäkerhet jämfört med odling. Enligt chefen för finansiering och granskning Ari Nikkola bör objekt där skogen ska förnyas på naturlig väg väljas med omsorg och den behövliga markberedningen får inte glömmas bort.

– Enligt skogsvårdsrekommendationerna kan man låta bli att utföra markberedning endast vid naturlig förnyelse av tall, om jordmånen på kalytan är sorterad sandmo. Naturlig förnyelse av gran är en tämligen osäker metod. Förutsättningarna för naturlig förnyelse är störst när plantor lätt kommer upp på naturlig väg, säger Nikkola. 

Enligt skogslagen ska anläggningsåtgärderna för att åstadkomma ett plantbestånd slutföras inom tre år efter det att avverkningen och drivningen har slutförts. Vid naturlig förnyelse uppkommer en jämn och utvecklingsduglig plantskog av frön med tiden. I södra Finland borde plantskog växa fram på 10 år och i norr på 25 år.

Naturlig förnyelse av tall och björk lyckas bättre än gran

Finlands skogscentral granskar varje år hur skogen har förnyats och kvaliteten på skogsförnyelsen på över 1 000 objekt som omfattar cirka 2 500 hektar. I år utfördes granskningar på avverkningsytor som ska förnyas naturligt, då man tidigare också har granskat skogsodlingsobjekt.  

Utifrån granskningarna hade ett med skogsvårdsråden förenligt plantbestånd börjat växa på bara drygt hälften av den yta som det var tänkt att ska förnyas naturligt. De flesta bristerna observerades i anslutning till markberedning. På en tredjedel av den granskade ytan för naturlig förnyelse hade markberedningen försummats, även om den hade behövts för ett naturligt plantuppslag. 

– Ofta hade också för få fröträd lämnats kvar. Man hade också försökt förnya skogen naturligt på ställen där det inte fanns tillräckligt bra förutsättningar för det, berättar Nikkola.  

Naturlig förnyelse lyckas bäst med tall och björk. På arealen för naturlig förnyelse av tall hade 60 procent genomförts väl, men för gran bara 30 procent. Björkskog brukar förnyas naturligt bara sällan. Enligt granskningsresultaten lyckas det dock i genomsnitt lika bra som naturlig förnyelse av tallskog. 

Vid en jämförelse mellan landskapen hade naturlig förnyelse genomförts bäst i Norra Karelen, Päijänne-Tavastland och Södra Savolax. Den areal som hade förnyats naturligt i Päijänne-Tavastland var emellertid rätt så liten. De sämsta resultaten redovisades för Egentliga Finland, Österbotten och Birkaland. I dessa landskap hade naturlig förnyelse särskilt av tall lyckats dåligt. 

Resultat från granskningar av naturlig förnyelse landskapsvis 2020

.