Landskapet kan beaktas på flera sätt i skogsbruket | Skogscentralen

Landskapet kan beaktas på flera sätt i skogsbruket

uutiskuva-maisema1.jpg
Kommunen och markägaren kan till exempel komma överens om hur skogen närmast rekreationsstigar ska skötas.
Avverkningar på planlagda områden i städer och kommuner kan orsaka konflikter om landskapet förändras. Landskapet kan vara viktigt till exempel för turismföretag och invånare. Det går att förena skogsbruk med skogens landskaps- och rekreationsvärden, och där är dialog och samarbete till stor hjälp.

Nyhet 30.4.2020

I Skogscentralens och Tapio Ab:s projekt Skogar och planläggning har man sökt sätt att ännu bättre ta hänsyn till landskapet inom skogsbruket i planlagda områden.

– Det är viktigt att kommunerna, skogsbranschens aktörer, skogsägarna och till exempel turismföretagare samarbetar, så att landskapsvärdena och de behoven tas i beaktande och man hittar en lämplig lösning för varje område, säger projektchefen Mika Salmi vid Finlands skogscentral.

Enligt Salmi är det bra att bjuda in alla parter för att tillsammans förhandla om huruvida det behöver göras en landskapsutredning på ett planområde och hur skogsvård och avverkningar påverkar landskapet. Samtidigt kan man diskutera hur man bör ta hänsyn till landskapet vid skogsbruksåtgärder och hur de eventuella kostnaderna för detta ska fördelas. Många gånger räcker det med normala åtgärder inom skogsbruket.

I några städer och kommuner har man ordnat exkursioner i terrängen för skogsbranschens aktörer under planläggningsprocessen. Där har man presenterat hur landskapsvärdena beaktas i praktiken inom skogsbruket.

– Dialog är viktigt. Beroende på området så kan man komma överens om man till exempel ska bevara utsikten mot ett vattendrag öppen och hur man ska röja till exempel skogen intill ett motionsspår.

Till exempel kommunen och markägarna kan komma överens om att trygga landskapsvärdena på ett visst område. Det finns olika avtalsbottnar för bevarande av landskap, och de bygger på frivillighet. Det har bland annat ingåtts avtal om att bevara landskapet längs rekreationsrutter.

Flexibilitet önskas i tillståndsförfarandet

I områden med generalplan kan man behöva tillstånd för miljöåtgärder för att kunna avverka och gallra skog. Markanvändnings- och bygglagen ändrades 2017. Efter lagändringen kan man inte kräva tillstånd för miljöåtgärder för trädfällning på områden som markerats som jord- och skogsbruksdominerade områden i generalplanen. De generalplaner som godkändes före lagändringen har fortfarande laga kraft. Om de generalplanerna kräver  att man söker tillstånd för miljöåtgärder för att fälla träd gäller det kravet ända tills planen upphävs eller det görs en ny plan för området.

Det är kommunens byggnadstillsynsmyndighet som beviljar tillstånd för miljöåtgärder. Salmi säger att varje kommun borde undersöka om förfarandet med tillstånd för miljöåtgärder kan göras enklare.

– För markägaren innebär det utgifter att söka tillstånd för miljöåtgärder, och planerade avverkningar kan försenas om tillståndshandläggningen drar ut på tiden. Behandlingen av tillstånden belastar också byggnadstillsynen med arbete, säger Salmi. 

Behövs tillstånd för miljöåtgärder för alla åtgärder?

Enligt markanvändnings- och bygglagen behövs tillstånd för miljöåtgärder inte för ringa åtgärder, men lagen definierar inte närmare vad dessa ringa åtgärder är. Varje kommun kan själv bestämma och definiera till exempel vilka avverkningar och skogsvårdsarbeten som kan genomföras utan tillstånd för miljöåtgärder.

Soini kommun i Södra Österbotten förenklade i fjol sina processer för miljöåtgärdstillstånd. Kommunen beslutade att tillstånd inte behöver sökas till exempel för att avlägsna fröträd och överståndare, plantskogsvård, gallringar och beståndsvårande avverkningar och små luckhuggningar. Kommunen beslutade också att kalhyggen på mindre än fem hektar vid friluftsleder inte kräver tillstånd för miljöåtgärder.

– Soini kommun hade tidigare ganska stränga regler för tillstånd för miljöåtgärder, vilket var besvärligt för markägarna. Att reglerna var så stränga gjorde dem mindre trovärdiga i skogsägarnas och skogsaktörernas ögon. När vi lättade på reglerna i områden där det inte fanns fog för de stränga kraven förbättrades samarbetet med markägarna. Detta underlättade i sin tur för arrendeavtal för tiotals kilometer långa naturstigar och rekreationsleder, säger Soinis kommundirektör Johanna Rannanjärvi.

Salmi anser att beslutet i Soini är ett bra exempel på hur en kommun kan vara tillmötesgående gentemot skogsägarna när det gäller tillstånd för miljöåtgärder.

– På riksnivå behövs det också annars enhetligare förfaranden för ansökan om tillstånd för miljöåtgärder. Det skulle till exempel behövas en elektronisk ansökningsblankett som skulle gälla i hela landet. Man skulle också kunna utnyttja geodata för avverkningsfigurer bättre än man gör i dag.

I projektet Skogar och planläggning arbetar man för ett smidigt förfarande med tillstånd för miljöåtgärder och för hänsyn till landskapet i skogsbruket. I projektet deltar Tapio Ab, Finlands skogscentral och flera samarbetsparter.

 

Mer om ämnet:

Broschyren om smidigare förfarande med tillstånd för miljöåtgärder: Kuusi keinoa maisematyölupamenettelyn kehittämiseen  

Broschyren Uudet tavat edistää metsien maisema-arvojen huomioimista om beaktande av landskapsvärden

Förfarandet med tillstånd för miljöåtgärder går att göra smidigare i många kommuner.

 

 

.