Höstplanteringar jämnar ut behovet av arbetskraft i skogsbruket | Skogscentralen

Höstplanteringar jämnar ut behovet av arbetskraft i skogsbruket

En man planterar granplantor med ett parkeringsrör.
Varje år planteras drygt 150 miljoner plantor i Finland.
Under den gångna planteringssäsongen utförde finländare en större del än vanligt av skogsplanteringen. På senare år har ställvis en fjärdedel av planteringarna utförts av utländska säsongsarbetare.

I södra Finland kan skogsträd planteras till och med till slutet av september, men skogsproffsen och skogsägarna förlitar sig fortfarande huvudsakligen på vår- och sommarplanteringar. Varje år planteras drygt 150 miljoner trädplantor i Finland. Av dem planteras ungefär 20 miljoner på hösten.

Höstplanteringarna behövs för att planterarnas arbetsmängd ska jämna ut sig och för att det ska finnas tillräckligt många planterare att tillgå. Men det har sina risker. Plantor som planterats på hösten hinner inte rota sig, vilket gör att deras utveckling de första åren kan vara långsammare än för plantor som satts i varm jord på våren och sommaren.

– Vid höstplantering är också skaderiskerna större än vid vårplantering, men med noga övervägande kan man gott förlänga planteringssäsongen genom att plantera på hösten, säger Markku Remes, ledande expert på skogsvård vid Finlands skogscentral.

– Skogsägarna aktiverade sig i våras, och då planterade de själva mer än vanligt. Den begränsade tillgången till arbetskraft ledde ändå inte till fler höstplanteringar, utan en del av de planteringar som planerats för den här säsongen sköts upp till nästa år på grund av arbetskraftsbristen, säger Remes.

Höstplantera bara i medelgrov jord

Valet av växtplats och en omsorgsfullt utförd markberedning och plantering är extra viktigt om man planterar på hösten, eftersom plantorna även i bästa fall hinner rota sig bara lite före vintern. För att minska skaderisken bör man på hösten plantera bara i medelgrova jordarter.

– Man kan minska antalet förstörda plantor vid höstplantering genom att plantera plantan tillräckligt djupt och undvika alltför finkorniga eller grova jordarter. När marken växelvis fryser och tinar upp på höstarna och vårarna lyfts plantorna upp om man planterat dem i finkornig jord. Grovkorniga jordarter torkar lätt också på hösten, så plantorna kan också lida av vattenbrist, säger Remes.

Risken för frostskador på hösten är störst på låglänta växtplatser. I synnerhet små plantor kan ta skada av kalla vårvindar, då solen och blåsten får vatten att avdunsta från barren, samtidigt som plantan inte kan ta upp vatten från marken då det är tjäle.

Granen är det säkraste alternativet för höstplantering

Bäst lämpade för höstplantering är klumprotplantor av gran, som kan planteras ända från våren till hösten. Också små björkar går bra att plantera på hösten men när det gäller stora björkar bör man agera med eftertanke, för det finns inte så mycket erfarenheter av hur de klarar sig. Tall bör planteras på våren, eftersom tallen, som planteras på torr och grovkornig jord, har lidit av uttorkning vid höstplanteringar i högre grad än granen.

Ungefär 70 procent av alla träd som planteras är granar, en dryg fjärdedel tall och ungefär tre procent vårtbjörk. Andelen övriga trädslag är mycket liten. Mängden förnyelseavverkning varierar mycket från år till år. Avverkningsytorna förnyas ofta till och med flera år efter avverkningen, så de årliga variationerna i mängden plantor är mindre än variationen i mängden avverkningar.

.