Före detta torvtäkter får nytt liv

uutiskuva-fenix.jpg
När man planterar skog på platser som tidigare använts för torvproduktion binder träbiomassan koldioxid, skogsarealen ökar, och ett område som ursprungligen var improduktivt kommer i sinom tid att ge virkesinkomster.
När torvbrytningen tar slut på en torvtäkt blir den kala myrbottnen kvar. Om man inte gör något åt marken förblir den länge obevuxen och fungerar som kolkälla. Samtidigt sköljs sediment och näringsämnen, främst kväve, ut i vattendragen. Men om man beskogar torvmarken ger den virke och andra ekosystemtjänster.

En fungerande dränering är viktigt när man beskogar gamla torvtäkter. Beroende på situation får man ny skog genom naturlig förnyelse, sådd eller plantering. Trots att bottentorven innehåller mycket kväve gör bristen på fosfor och kalium att det oftast behövs askgödsling.

- På myrbotten med tunt torvlager kan man också genom markberedning få det kalium och fosfor som finns i marken att komma plantorna till godo. Då växer beståndet bra, säger projektchefen Mira Isoniemi vid Finlands skogscentral.

Många fördelar

När gamla torvtäkter beskogas binder träbiomassan koldioxid, skogsbruksarealen ökar och ett område som ursprungligen varit improduktivt börjar ge inkomster. Dessutom motverkar den nya skogen klimatförändringen.
Isoniemi säger att askgödslingen är cirkulär ekonomi när den är som bäst, eftersom vedaskan som används innehåller kalium och fosfor naturligt.

- Förutom att plantera skog kan man också försumpa gamla torvtäkter, lägga dem under vatten, göra åker av dem eller utnyttja dem på något annat sätt beroende på deras egenskaper. Med försumpningen är målet att återställa objektet till ett torvmarksekosystem, säger Isoniemi.

När tidigare torvtäkter läggs under vatten uppstår ett område av öppet vatten med holmar och bukter. Sumpmarkerna är för sin del viktiga för många fåglar och de passar bra för rekreation.

Projekt ger information

I Södra och Mellersta Österbotten pågår projektet Fenix, där man vill ge gamla torvtäkter ett nytt liv. Målet är att arbeta för en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar användning av marken som återstår när torvbrytningen upphör.

- I projektet ger man skogsägarna och aktörerna information om möjligheterna att anlägga skog på gamla torvtäkter och om andra alternativ för hur marken kan användas efter torvbrytningen. Tanken är också att man under projektets gång ska starta beskogningsprojekt på torvmark med askgödsling och andra projekt för att använda gamla torvtäkter, säger Isoniemi.

Information om användningsalternativen för gamla torvtäkter får man vid evenemang och exkursioner som ordnas inom projektet och av projektets videor och beskogningsguide.

Projektet genomförs i samarbete med Naturresursinstitutet och finansieras av Södra Österbottens och Österbottens närings-, trafik- och miljöcentraler och av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.