Flygekorrars livsmiljöer tryggas med lövträdsdungar och hålträd

uutiskuva-liito-orava.jpg
Flygekorren är fridlyst enligt naturskyddslagen, och dess boträd får inte förstöras. Foto: Ari Seppä/Vastavalo
Byggande och skogsbruk har krympt flygekorrarnas livsmiljöer. För att hjälpa flygekorrarna kan man lämna kvar grova lövträd och hålträd som de kan använda som mat- och boplatser. Flygekorrarna har också nytta av att det finns passager mellan livsmiljöerna så att de kan röra sig från ett område till ett annat. Finlands skogscentral deltar i ett EU-finansierat LIFE-projekt för flygekorren, där man förbättrar skyddet och artens levnadsförhållanden i Finland och Estland.

Finlands flygekorrstam har minskat med ungefär en femtedel under det senaste årtiondet, och arten är fridlyst enligt naturvårdslagen. Flygekorren finns också med i EU:s naturdirektiv.

Avverkningar och det ökade byggandet har skurit av de enhetliga skogsområdena som flygekorrarna behöver, och minskat antalet möjliga boplatser.

Flygekorrarna trivs i gammal och grandominerad blandskog och äter till exempel hängen och löv från asp och al. Sina bon bygger de i allmänhet i grova, gamla hålträd.

- Flygekorrarna behöver skog där det finns sådana här lövträd och lämpliga boträd. Avverkningarna borde planeras så att flygekorrarna också i fortsättningen kan röra sig från en livsmiljö till en annan. Förbindelserna kan bevaras till exempel genom placeringen av naturvårdsträden, säger Matti Välimäki, projektchef för flygekorrprojektet vid Finlands skogscentral.

Aspdungar och hålträd som naturvårdsträd

Det är förbjudet i lag att förstöra flygekorrars boträd och viloplatser, men artens livsmiljö sträcker sig över ett klart större område än så. Hanen kan ha ett revir på till och med 60 hektar och honan i medeltal 8 hektar. Välimäki berättar att flygekorrens habitat kan tas i beaktande på flera olika sätt när man planerar användningen av skogen.

- Vid avverkningar är det bra att låta hålträden stå kvar, och att lämna grupper av aspar och andra lövträd som naturvårdsträd. I skogen runtomkring flygekorrens föröknings- och rastplatser kan man göra lättare plock- och luckhuggningar, som så småningom ger olikåldriga bestånd, säger Välimäki.

Skogsägaren kan också överväga om skogen skulle kunna behandlas med till exempel höggallring, alltså att man tar bort bara de grövsta stockträden från en äldre skog. På så sätt förlängs skogens omloppstid, och det blir kvar ett skyddande bestånd. Också andra djurarter, till exempel skogshönsfåglar, drar nytta av en täckande vegetation.

En flygekorrskog kan också skyddas genom ett permanent eller tidsbundet avtal. Det lönar sig för skogsägarna att ta reda på om de kan få METSO-ersättning för att skydda sin skog.

Mer information om flygekorrens föröknings- och rastplatser får du av Skogscentralen, e-tjänsten MinSkog.fi och NTM-centralen. Med hjälp av geografiska data kan man också få information om större flygekorrehabitat och om hur flygekorrarna rör sig. Den informationen kommer till nytta när man planerar avverkningar och hur avverkningarna ska avgränsas.

8,9 miljoner euro till skydd av flygekorren

Finlands skogscentral deltar i LIFE-projektet för flygekorren, som leds av Forststyrelsens naturtjänster och som EU finansierar med 8,9 miljoner euro. Projektet ska pågå i sex år, och skogsägare, aktörer i skogsbranschen, naturskyddare och stadsplanerare från Finlands och Estland deltar.

I projektet tar man fram nya handlingsmodeller för behandlingen av skog och skötseln av parker och tätortsskog på ett sätt som skyddar flygekorrmiljöer och förbättrar ekorrarnas möjligheter att förflytta sig mellan olika populationer.

I projektet sammanställer Skogscentralen en skogsvårdsplan på över 30 privata skogsägares marker där det har gjorts flygekorrobservationer. På objekten utförs skogsvårdsarbeten, och under projektets gång följer man med vilka effekter arbetena får.

- Vi samlar erfarenheter för att utifrån dem kunna sammanställa instruktioner för god praxis och ordna utbildningar i ämnet. För att trygga flygekorrarnas livsmiljöer behövs bättre informationsutbyte och samarbete, säger Välimäki.

Mer information:
Forststyrelsens pressmeddelande om LIFE-projektet
Flygekorrprojektets officiella webbplats
Mer information om LIFE-projektet för flygekorren finns också på Skogscentralens webbplats

Lövbestånd är viktiga livsmiljöer för flygekorren. Bild: Matti Välimäki