Dataunderhållet av skogslagsobjekten uppdaterar informationen

uutiskuva-purokohde.jpg
Bäck och skog i Kauhajoki. Bild: Skogscentralen
Finlands skogscentral inledde en utredning av det dataunderhåll som har gjorts åt det material som innehåller information om de särskilt viktiga livsmiljöerna i skogslagens 10 paragraf. Utredningsarbetet inleddes då det uppstod en offentlig debatt och en oro för hur dataunderhållet påverkar mängden skogslagsobjekt och speciellt bäck- och rännilobjekten.

Vad krävs av skogslagsobjekten?

En särskilt viktig livsmiljö, det vill säga ett skogslagsobjekt, ska vara i naturtillstånd eller ett tillstånd som liknar det och ska dessutom tydligt skilja sig från den omkringliggande skogsnaturen. Dessutom ska objektet vara litet till storleken och av liten betydelse i skogsbrukshänseende. Objektet ska vidare uppvisa de särdrag som nämns i lagen skilt för varje livsmiljö och bevarandet av särdragen ska tryggas. Alla ovan nämnda förutsättningar ska uppfyllas för att objektet ska kunna definieras som lagobjekt.

- För skogslagsobjekten fattas inga beslut och alla objekt finns inte i Skogscentralens databas. Objekt som uppfyller lagens krav ska enligt skogslagen alltid bevaras i samband med åtgärder i skogen även om de inte har kartlagts, säger Jarkko Partanen, chef för finansiering och granskning vid Finlands skogscentral.

Dataunderhållets grunder

Skogscentralen har en lagstadgad skyldighet att upprätthålla aktuella och felfria skogsdata. Informationen om skogslagsobjekten är en del av skogsdata.

Till skyldigheten hör att avlägsna föråldrad information från systemet efter att informationen har uppdaterats. Information avlägsnas inte om den behövs för att sköta en lagstadgad eller icke slutförd uppgift. Informationen måste avlägsnas omedelbart då det inte längre finns laglig grund för att behandla informationen.

Partanen säger att dataunderhållet av skogslagsobjekten har gjorts som en del av en större uppdatering av skogsdata, ända sedan informationen har börjat sparas i Skogscentralens system. Dataunderhållet har börjat göras bland annat i och med att det 2014 skrevs in i lagen att objekten ska vara små eller av mindre betydelse i skogsbrukshänseende.

- Information om objekt enligt skogslagens 10 paragraf har samlats in sedan 1998, alltså i över 20 år. Fram till 2012 ansvarade de 13 regionala skogscentralerna för insamlingen av informationen. I en utvärdering av METE-kartläggningsprojektet publicerad 2006* konstaterades att det fanns stora skillnader i materialets kvalitet beroende på område och att en mycket stor del av objekten inte hittades. Dessutom har det i de äldsta uppgifterna funnits fel som berott på att flygfotografier och kartmaterial inte varit så exakta, säger Partanen.

Partanen säger vidare att ett av huvudmålen med dataunderhållet är att standardisera materialet och på så vis garantera att skogsägare och aktörer i olika delar av landet behandlas lika.

I takt med att digitaliseringen framskrider kommer Skogscentralens skogsdata och information om skogslagens särskilt viktiga livsmiljöer att utnyttjas allt mer och andra aktörer kommer att skapa nya tjänster utgående från informationen.

- När användningen ökar blir behovet av uppdaterad och felfri information allt tydligare. Det här ökar behovet av konstant underhåll av informationen, säger Partanen.

Ändringar i bäck- och rännilobjekten

Skogscentralens skogsdatamaterial består av över 10 miljoner figurer. Skogscentralen utreder som bäst vilken effekt dataunderhållet haft på skogslagsobjektsmaterialet. I utredningen har vi jämfört skogsdata från december 2017 med skogsdata från oktober 2019. Först har vi utrett betydelsen för bäck- och rännilobjekt.

Utredningen visar att bäck- och rännilobjektens areal har minskat med totalt omkring 7 900 hektar som en följd av dataunderhållet. Då har 600 hektar övergått till skyddsområde enligt naturvårdslagen.

År 2014 kom det in ett krav i skogslagen om att objekt i paragraf 10 ska vara små. På grund av det kravet har cirka 3 900 hektar bäck- och rännilobjekt avlägsnats från materialet. En betydande del av arealen finns fortfarande kvar som annat naturobjekt där Skogscentralen inte rekommenderar några åtgärder.

Den totala storleken på figurer som har avlägsnats för att de inte längre regleras av skogslagen på grund av ändrad planläggning eller markanvändning uppskattas vara under 1 000 hektar.

- Vi analyserar fortfarande informationen och siffrorna kan specificeras i takt med att utredningen framskrider, säger Partanen.

Även om användningen av naturobjekt som inte berörs av skogslagen inte begränsas har nästan alla skogsägare anslutit skogen till ett skogscertifieringssystem med vilket de har förbundit sig vid att beakta naturobjekt enligt de minimikrav som certifieringen ställer.

- Med god skogs- och naturvård i vardagen skapas förutsättningar för att livsmiljöer i ekonomiskog bevaras också på andra objekt än de som uppfyller kraven i skogslagens 10 paragraf, säger Partanen.

Dataunderhållets framtid

Naturresursinstitutet, Finlands miljöcentral och Östra Finlands universitet gör just nu en extern utvärdering av skogslagen som blir klar innan slutet av 2019. Beslut om hur dataunderhållet fortsätter fattas när utvärderingen är klar.

- Det finns ändå fortfarande ett behov av att kontinuerligt uppdatera uppgifterna. Information om nya skogslagsobjekt fås kontinuerligt.

 

Fakta

Skogslagsobjekten i Skogscentralens material

  • Omkring 600 hektar särskilt viktiga bäck- och rännilobjekt har mellan december 2017 och oktober 2019 lagts till i Skogscentralens skogsdatamaterial medan cirka 7 900 hektar har avlägsnats.
  • Cirka 3 900 hektar, alltså nästan hälften av det material som har raderats, har varit för stora för att uppfylla skogslagens krav om liten areal. De här objekten har alltså inte varit lagobjekt sedan 2014.
  • Omkring 600 hektar av bäck- och rännilobjekten har blivit privata naturskyddsområden där naturvårdslagen alltså gäller.
  • Cirka 3 400 hektar har omvandlats till vanlig skogsdata och av den arealen har cirka 1 000 hektar avlägsnats från skogslagsobjekten på grund av ändringar i planläggning eller markanvändning. I resten av materialet som har raderats har det handlat bland annat om felaktiga uppgifter eller ändringar i objekten. 

Källa: Finlands skogscentral

 

Källhänvisning: *) Kotiaho, J. S., & Selonen, V. (2006). Metsälain erityisen tärkeiden elinympäristöjen kartoituksen laadun ja luotettavuuden analyysi. Suomen ympäristö, 29/2006

 

Läs mer om ämnet:

Nyhet: Skogscentralen har avbrutit genomgången av skogslagsobjekten