Beskogning av gamla åkrar och torvtäkter ökar kolsänkorna 

uutiskuva-suonpohja.jpg
Ett åtta år gammalt planterat tallbestånd växer på gammal torvtäkt.
Finlands skogscentral och Naturresursinstitutet har inlett det gemensamma projektet Peltoheitot ja suonpohjat metsittämällä hiilinieluiksi – Övergivna åkrar och före detta torvtäkter blir kolsänkor genom beskogning. Genom att beskoga gamla torvtäkter och åkrar ökar man skogsarealen och därmed kolbindningen, vilket är viktigt i arbetet mot klimatförändringen.

Nyhet 13.1.2020

Skogen är Finlands viktigaste kolsänka. För att bekämpa klimatförändringen behöver vi inte bara minska utsläppen utan också upprätthålla och öka kolsänkorna. Också i Finland finns det gott om lämpliga områden som kan beskogas så att det bildas nya kolsänkor. Till exempel genom att anlägga skog på före detta torvtäkter, på åkrar som inte längre används i jordbruket eller på andra öppna platser, kan man öka Finlands skogsareal och kolsänkor. 

Beskogningsbara platser söks med geodata 

Skogscentralen och Naturresursinstitutet har inlett det riksomfattande projektet Övergivna åkrar och före detta torvtäkter blir kolsänkor genom beskogning. Målet med projektet är att främja uppkomsten av nya kolsänkor i Finland, samtidigt som de olika hållbarhetsaspekterna tas i beaktande. I projektet utvecklas en applikation som utnyttjar geodata för att hitta lämpliga objekt att beskoga. 

I kartläggningen av beskogningsobjekt tar man hänsyn till värdefulla landskapsområden, nyckelbiotoper och andra eventuella värdefulla livsmiljöer. Den här informationen utnyttjas också i de regionala skogsprogrammen som just nu bereds under ledning av Skogscentralen och där kolsänkorna beaktas på landskapsnivå, säger projektchefen Mira Isoniemi vid Finlands skogscentral. 

Formel för att uppskatta kolbindningen 

I projektet utvecklar man en beräkningsmodell för att uppskatta hur mycket kol som binds efter beskogningen jämfört med den tidigare markanvändningsformen. 

Torvmarker är bra beskogningsobjekt när man ser till kolkompensationen, även om det kräver mer arbete än normalt för att få skog att växa på dem. När man beskogar övergivna åkrar på mineraljord leder det till en kolsänka, men där fortsätter den före detta åkern att vara en kolutsläppskälla länge efter att den beskogats, även om beskogningen minskar kolutsläppen betydligt, säger forskaren Antti Wall vid Naturresursinstitutet.  

I projektet skapar man också en webbplats som åskådliggör beskogningsmetoderna, resultat, lönsamhet och nätverket av provytor. Man producerar också informationsmaterial och aktiverar beskogningsprojekt. 

Det riksomfattande projektet finansieras av Tavastlands NTM-central med medel ur Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Projektet pågår 1.9.2019-31.12.2021. 

Mer information om projektet finns på finska på Skogscentralens webbsida.