Naturobjekt som är viktiga för mångfalden är, i allmänhet små, objekt som skiljer sig från den övriga skogsnaturen. De viktigaste egenskaperna hos dessa objekt hänför sig till fukt-, ljus- och värmeförhållandena, markens egenskaper, trädbeståndets strukturella egenskaper och livsmiljöns naturliga tillstånd eller tillstånd som liknar naturligt tillstånd. På naturobjekt som är viktiga för mångfalden lever krävande arter som är specialiserade på förhållandena i fråga. Beaktandet och bevarandet av viktiga naturobjekt är således en central naturvårdsåtgärd med tanke på tryggandet av den biologiska mångfalden.
Viktiga naturobjekt i skogarna är till exempel småvatten och deras närmiljöer, bördiga kärr, bördiga mindre lundområden, djupa klyftor och raviner, minst tio meter höga stup och skogsbestånd vid stupens nedre del, sandfält, berg i dagen och dödisgropar. En del av naturobjekten är så viktiga med tanke på sin mångfald eller artförekomster att de har tryggats genom skogs- eller naturvårdslagen.
I skogsnaturen finns utöver de som tryggas genom lagstiftningen även andra värdefulla livsmiljöer. De är viktiga objekt med tanke på frivilligt skydd och det är bra att rikta in naturvårdsåtgärder i ekonomiskogarna på dem. Strukturella egenskaper som är viktiga för mångfalden, såsom död ved, gamla träd, en mångfald av lövträd, ädla lövträd, brandskadad ved, ett mångstrukturellt trädbestånd, lundaktighet, grundvattenpåverkan eller försumpad mark ökar naturobjektets mångfaldsvärde och artrikedom.
Största delen av de finländska skogsägarna deltar i skogscertifieringen och förbinder sig att iaktta kriterierna för skogscertifiering. Certifieringssystemen är PEFC- och FSC-certifieringen och bägge har som mål att trygga naturobjekt som är viktiga för mångfalden i större utsträckning än de lagstadgade livsmiljöerna. I certifieringsstandarderna räknas en rad livsmiljötyper upp som ska tryggas inom skogsbruket.
Tryggandet av naturvärdena är en del av ett hållbart skogsbruk. Naturvärdena kan beaktas bäst i skogen genom att livsmiljöer som tryggas genom lagstiftningen och andra värdefulla livsmiljöer lämnas utanför skogsvården. Bevarandet av naturvärdena i livsmiljöer som är viktiga för mångfalden kan stödjas genom att naturvårdsåtgärder som bevarandet av grupper av naturvårdsträd eller skapandet av skyddszoner inriktas i närheten av dem.
Livsmiljöerna kan tryggas genom frivilligt skydd, som markägaren har möjlighet att få ersättning för. Livsmiljöernas tillstånd kan förbättras med hjälp av aktiv naturvård, bland annat genom restaurering av torvmarksnatur, restaurering av källor eller skötsel av lundar.