Slyröjning i plantskog är en lönsam investering för skogsägaren | Skogscentralen

Slyröjning i plantskog är en lönsam investering för skogsägaren

När slyet röjs bort i rätt tid får en skogsägare i södra Finland en tredjedel större nettoinkomster än om arbetet lämnas ogjort. Det skulle gå att röja dubbelt så mycket sly som det görs i dag. Kemera-stödet för tidig vård av plantbestånd gör slyröjningen lönsammare.

Det finns ett enormt behov av skötsel i landets unga skogar. Den tolfte riksomfattande skogsinventeringen visade att slyröjningen är försenad på nästan 800 000 hektar. Dessutom är förstagallringen försenad på nästan en miljon hektar.

- Skogsägarna får ungefär en tredjedel större nettointäkter från sin skog när de sköter slyröjningen i plantbeståndet. Redan ett års försening höjer arbetskostnaderna med ungefär tio procent, säger Markku Remes, ledande expert på skogsvård vid Finlands skogscentral.

Slyröjning i rätt tid är kostnadseffektiv och ger livskraftiga och friska träd. Metoderna för markberedning och kvaliteten på plantorna har förbättrats och skogarna växer snabbare än förr.

Den tidiga plantskogsvården, det vill säga slyröjningen, förkortar beståndens omloppstid, försnabbar utvecklingen till timmer och gör skogsbruket lönsammare. Genom att röja i plantskogen upprätthåller man också skogens kolsänkeeffekt i framtiden.

Lönar sig att söka Kemera-stöd

Enligt de regionala skogsprogrammen borde man röja sly i 270 000 hektar plantskog per år. Nu har man i medeltal röjt kring 160 000 hektar per år.

Skogsägare kan få 160 euro per röjd hektar i stöd enligt lagen för finansiering av hållbart skogsbruk, så kallat Kemera-stöd. I fjol beviljades stöd för sammanlagt 47 000 hektar.

- Arealen av privatägd plantskog som behöver röjas är cirka 100 000 hektar per år. Det lönar sig för skogsägaren att utnyttja Kemera-stödet. Ansökningarna om Kemera-stöd och anmälan om verkställande görs lättast på Skogscentralens e-tjänst MinSkog.fi, säger Yrjö Niskanen, expert på projektförvaltning.

Den sista plantskogsröjningen görs när plantorna är 4-7 meter höga, och efter det får de växa till sig i väntan på den första gallringen. Också för det kan man få stöd.

En karta över andelen tidig vård av plantbestånd i Finlands privatskogar 2017 finns i Skogscentralens mediematerial.

Mer information:
Markku Remes
ledande expert på skogsvård
Finlands skogscentral
tfn 044 548 8380
markku.remes(at)skogscentralen.fi

Yrjö Niskanen
expert på projektförvaltning
Finlands skogscentral
tfn 040 065 3863
yrjo.niskanen(at)skogscentralen.fi

.