Slyröjning försummas och skogsvägar förfaller - behovet av plantbeståndsvård och grundförbättring av skogsväg ökar

När skogen sköts växer den bättre och ger skogstjänstföretagare arbete. I framtiden ger den också ägaren större inkomster. Trots de många fördelarna försummas plantbeståndsvården fortfarande på många håll i landet. Mängden plantbeståndsvård borde fördubblas för att skogarnas tillväxt ska tryggas också under kommande år. Att många skogsvägar dessutom förfaller gör det svårare att transportera virke från skogen till fabrikerna och sågarna.

I fjol röjdes enligt statistiken mindre än 150 000 hektar plantskog. Det är ungefär hälften så mycket som målet i de regionala skogsprogrammen. Slyröjning och röjning behövs på sammanlagt nästan 270 000 hektar per år.

Störst är behovet av plantbeståndsvård i landskapen Österbotten och Nyland, där det statistikfördes mindre än hälften så mycket röjning som de regionala skogsprogrammen har som mål. Närmast det regionala målet kom man i sydöstra Finland och Satakunta.

Uppgifterna framgår av Finlands skogscentrals uppföljning av de regionala skogsprogrammen.

Arbete för hundratals skogsarbetare i plantbestånden

Fördelarna med att röja plantbestånden är många. I bestånd som röjs vid rätt tidpunkt utvecklas träden snabbt till stockdimensioner och ger större inkomster för skogsägarna. En frisk och växande skog binder mer kol och dämpar på så sätt klimatförändringen. Skogsvården har också en betydande sysselsättningseffekt.

- En tilläggsinkomst på uppskattningsvis 60 miljoner euro väntar skogstjänstföretagarna i de oskötta plantbestånden. I dag skulle man kunna sysselsätta till och med 1 500 skogsarbetare per år. Den senaste tiden har det dessutom gjorts mer slutavverkningar än någonsin tidigare, så det finns arbete för skogsarbetare också i framtiden, säger Markku Remes, ledande expert på skogsvård vid Finlands skogscentral.

Privata skogsägare får information om möjliga skogsvårdsarbeten i Skogscentralens e-tjänst MinSkog.fi . Skogsfackmännens och tjänsteproducenternas aktivitet har också en stor betydelse i marknadsföringen av skogsvårdstjänster.

Dubbelt så mycket skogsväg borde förbättras grundligt

För att man ska kunna transportera råvirke från skogarna behövs skogsvägar som är i tillräckligt gott skick. Just nu finns det många skogsvägar som är byggda för över 30 år sedan och som väntar på en grundlig förbättring.

Under 2017 utfördes bara hälften så många grundliga förbättringar av skogsvägar med stöd av lagen om finansiering av hållbart skogsbruk, Kemera, som de regionala skogsprogrammen har som mål. Mängden vägarbeten har underskridit målet i flera år, och skogsvägarnas dåliga skick hotar att försvåra skogsindustrins virkestransporter i framtiden.

- Samtidigt som virke är efterfrågat och ekonomin blomstrar borde vi inte glömma att satsa på framtiden. Bara genom långsiktigt arbete inom skogsvården kan vi garantera hållbarhet och ansvar inom skogsnäringen. För tillfället finns det mycket statligt Kemera-stöd till förfogande både för vård av ungskog och för grundförbättringar av skogsvägar, säger näringsdirektör Anssi Niskanen vid Skogscentralen.

Finlands skogscentral följer med hur målen i de regionala skogsprogrammen uppnås. Den senaste uppföljningsstatistiken över plantbeståndsvård, byggande och förbättring av skogsvägar och även andra skogsvårdsarbeten finns på Skogscentralens webbplats.

Mer information:
Markku Remes
ledande expert på skogsvård
Finlands skogscentral
tfn 044 548 8380
markku.remes(at)skogscentralen.fi

Anssi Niskanen
näringsdirektör
Finlands skogscentral
tfn 040 350 3064
anssi.niskanen(at)skogscentralen.fi