Skogsrådens ordförande: God skogsvård motverkar klimatförändringen | Skogscentralen

Skogsrådens ordförande: God skogsvård motverkar klimatförändringen

De finländska skogarnas totala årliga tillväxt är 110 miljoner kubikmeter och den totala avgången kring 80 miljoner kubikmeter. Finlands skogar fungerar som en tydlig kolsänka. Skogarnas ökade tillväxt beror på de satsningar som gjordes på skogsvård under 1960–1990-talen. Skogsvårdens arbetsmängder är inte längre på samma nivå som under tidigare årtionden vilket utgör en risk för den hållbara virkesproduktionen. Skogsvård är lönsamt och mycket produktivt arbete, speciellt sett ur nationalekonomisk synvinkel.

Ordförandena för landskapens skogsråd anser att vi måste få till stånd en klar nivåhöjning i skogsvårdens arbetsmängder om vi ska kunna säkerställa att virket räcker till. God skogsvård garanterar också att skogen fortsätter att binda kol. Ordförandena för landskapens skogsråd höll ett möte i Lahtis den 5 oktober 2017.

Skogens tillväxt och virkesförrådet kan inte maximeras samtidigt

Vid hundra års ålder har skogen i södra Finland bundit så mycket kol som den klarar av att binda i det växande beståndet. Den ökande naturliga avgången äter upp största delen av den minskande tillväxten. Med tanke på skogens förmåga att binda kol är det bäst om man i det här skedet tillverkar träprodukter av träden eller ersätter fossila bränslen med dem och istället anlägger en ny, växande skog som kan binda kol.

I barrträdsdominerade skogar som är över hundra år gamla börjar svamp- och insektsskador döda och skada växande träd. I södra Finland förekommer till exempel granrottickan och granbarkborren i samma bestånd.

Vi har råd att öka skogsodlingsintensiteten

Avkastningsförväntningarna för beståndets hela omloppstid skapas långt i samband med skogsförnyelsen. För skogens tillväxt, avkastning och förmåga att binda kol är en snabb förnyelse oftast den bästa lösningen efter avverkning av barrträd i Finland. Det lönar sig att komma ihåg vårtbjörk som ett alternativ på bördiga ståndorter. Av det virke som våra inhemska barrträd producerar under sin omloppstid är kring 70 procent stock som används i såg- och fanerindustrin. Av sågvaran används kring 70 procent i byggen så kolet binds för en lång tid.
För sänkningen av kol är det en dålig lösning att fördröja skogsodlingen eller att helt låta bli att göra den. Det finns tecken på att skogsförnyelsen i vissa fall skjuts upp eller helt förblir ogjord. På områden som inte odlas börjar det ofta med tiden växa glasbjörk. Glasbjörkbestånd kommer ändå inte med sin tillväxt eller produktion av stock ens i närheten av barrträdsbeståndens nivå.

Plantskogsvården är skogsvårdens akilleshäl

Den elfte inventeringen av skogarna i Finland visar att mängden plantskogsvård som utförs nästan borde fördubblas jämfört med nuläget. Årligen genomförs plantskogsvård på ungefär 150 000 hektar.

I ovårdad plantskog blir de värdefulla barrträdens utveckling och tillväxt långsammare och en del av plantorna kvävs under slyet. Ofta tar lövträden över. Om plantbeståndet får växa oskött till ungefär tio meters höjd blir det dyrt att gallra, både manuellt och med maskin, nuförtiden på gränsen till att inte längre vara lönsamt. Plantskogen borde vårdas i tid, när den är 3–6 meter hög. En orsak till den ogjorda plantskogsvården är att det råder brist på aktörer. Fler arbetstagare behövs som kan använda röjsågar. Om mängden plantskogsvård ökar med 100 000 till 250 000 hektar per år får ungefär 2000 skogsarbetare arbete.

Ogjorda gallringar hot mot produktionen av det grova virket

Ogjorda gallringar i unga skogar har redan länge varit en växande utmaning för skogsbruket. Med gallringar får man fart på skogens grovleksutveckling. I skogar som inte gallras blir träden inte lika grova och därför får man inte ut lika mycket timmer från skogen, som är bäst lämpat för att ta fram produkter som binder kol och håller länge. Nu är det ett bra läge att ta tag i de ogjorda gallringarna då vår skogsindustri i och med planerade och genomförda investeringar behöver allt mer massaved som fås från gallring av skog.

Finland har förbundit sig vid det internationella klimatavtalet som godkändes i Paris i december 2015 med målet att stoppa klimatförändringen. Skogarnas goda tillväxt är nyckeln till Finlands förmåga att uppnå sina mål. Skogsrådens ordförande anser att god skogsvård är det bästa sättet att garantera skogarnas tillväxt, avkastning och den internationellt sett höga förmågan att binda kol.

Södra och mellersta Österbottens skogsråd
ordförande Timo Lankila
tfn 050 343 3205

Södra Savolax skogsråd
ordförande Sari Lantta
tfn 040 708 7500

Tavastlands skogsråd
ordförande Eine Rosenberg-Riihimäki
tfn 040 541 8084

Sydöstra Finlands skogsråd
vice ordförande Esa Korhonen
tfn 040 036 6991

Kajanalands skogsråd
vice ordförande Vesa Härkönen
tfn 040 029 1988

Mellersta Finlands skogsråd
ordförande Johannes Leppänen
tfn 040 042 1748

Lapplands skogsråd
ordförande Samuli Kokkoniemi
tfn 040 920 9731

Sydvästra Finlands skogsråd
ordförande Erkki Haavisto
tfn 050 054 0032

Birkalands skogsråd
ordförande Antti Teivaala
tfn 040 073 3867

Österbottens skogsråd
ordförande Anders Lillandt
tfn 050 463 2196

Norra Karelens skogsråd
ordförande Pekka Nuutinen
tfn 040 516 4836

Norra Österbottens skogsråd
ordförande Matti Pahkala
tfn 044 038 6944

Norra Savolax skogsråd
vice ordförande Jukka Hujala
tfn 040 057 0633

Nylands skogsråd
ordförande Heli Rissanen
tfn 050 348 6104

Landskapens skogsråd

Skogsråden har som uppgift att främja det regionala samarbetet mellan de skogsbaserade näringarna och skogssektorn. De fjorton skogsrådens mandatperiod är fyra år. Skogsrådens medlemmar representerar skogssektorns aktörer, den offentliga förvaltningen, medborgarorganisationer och intressentgrupper. Skogsråden ansvarar också för de regionala skogsprogrammen.

Mer information:

Jorma Vierula
regiondirektör
Finlands skogscentral
tfn 040 752 9331

Helena Reiman
regiondirektör
Finlands skogscentral
tfn 040 0243337

.