Ökad tillämpning av naturvårdsmetoder säkerställer hållbarheten | Skogscentralen

Ökad tillämpning av naturvårdsmetoder säkerställer hållbarheten

Användningen av metoderna för naturvård bör effektiviseras för att säkerställa ett hållbart skogsbruk allteftersom avverkningarna ökar och bioekonomin växer. En ny landstäckande utredning visar flaskhalsarna i tryggandet av mångfalden och i vattenvården och hur naturen kan uppmärksammas bättre parallellt med avverkningarna. I år testas och utvecklas de mest lovande lösningarna inom projektet för skoglig mångfald – Monimetsä.

Effekterna av de nya investeringarna i skogsbranschen för virkesförbrukningen kommer att börja synas redan under de närmaste åren. Aktörerna inom skogsbruket vill säkerställa att den växande virkesförbrukningen inte äventyrar skogsnaturen eller de ekosystemstjänster som den erbjuder. I fjol fastställde ett hundratal skogsfackmän på olika håll i Finland kostnadseffektiva sätt att förbättra nivån på naturvården i ekonomiskogarna. Rekommendationerna i skogsvård innehåller ett brett utbud av naturvårdsmetoder. Enligt fackmännen kunde flera sätt användas i större utsträckning jämfört med dagsläget.

-  De som utför skogsvårds- och avverkningsarbeten bör få bättre förutsättningar att verkställa rekommendationerna som gäller naturvård. På det sättet kan man behandla skogen med beaktande av det rådande läget och skogsägarens mål, säger projektchef Lauri Saaristo på Tapio Ab, som ansvarade för utredningen.

Ökat utnyttjande av naturkunskapen

De skogsfackmän som deltog i utredningen som gjordes inom ramen för Monimetsä-projektet identifierade verksamhetsmodeller för avverkning och skogsvård som är mer hållbara för miljön. De bästa lösningarna förbättrar möjligheterna att tillämpa flera naturvårdsmetoder samtidigt.

Projektchef Timo Vesanto berättar att mycket kan göras bättre särskilt när det gäller informationsgången. Skogsägare bör få information om metoderna inom naturvården och man bör komma överens om den redan i samband med virkesaffären. Dessutom är det viktigt att information når ut ända till dem som utför avverkningarna.
 
-  På grund av kostnaderna har terrängplaneringen minskat. Därför finns det inte alltid förhandsinformation om alla naturvärden även om de som utför avverkningar och skötselarbeten skulle behöva känna till dem. Skogsägarnas intresse för naturvård och kännedom om de egna skogarna i kombination med modern geografisk information kan lösa en del av problemet, säger Vesanto.

Under år 2017 kommer skogsägare och aktörer i skogsbranschen att pröva på ett antal naturvårdsmodeller som valts utifrån utredningen. Året därpå ska modellerna tas i bruk i hela landet.
Jord- och skogsbruksministeriet finansierar Monimetsä-projektet. I styrgruppen medverkar dessutom miljöministeriet, Finlands skogscentral, Tapio Ab, MTK, Skogsindustrin rf, Finlands viltcentral, SYKE, Luke och WWF.

Utredning om effektiva lösningar för naturvården i ekonomiskogar (på finska)
Projektet Monimetsä

Mer information:
Projektet Monimetsä  
Timo Vesanto   
projektchef, Monimetsä  
tfn 040 530 6726  
timo.vesanto(at)skogscentralen.fi
 
Utredning om effektiva lösningar för naturvården i ekonomiskogar
Lauri Saaristo
projektchef, Tapio Ab
tfn 040 573 9168
lauri.saaristo(at)tapio.fi

.