Naturvärden beaktas väl vid avverkningar | Skogscentralen

Naturvärden beaktas väl vid avverkningar

Finlands skogscentral följer upp kvaliteten på naturhänsynen genom årliga granskningar i privatskogarna. Resultaten visar att naturhänsynen var utmärkt eller god på 81 procent av den inventerade avverknings- och förnyelsearealen. Av de granskade ytorna fick 18 procent nöjaktigt betyg. Bara en procent av objekten fick betyget dålig.

Vid granskningarna noterades sammanlagt 115 särskilt viktiga livsmiljöer enligt 10 § i skogslagen. Totalt 95 procent av dessa hade bevarats oförändrade eller nästan oförändrade. På bara fem procent av de inventerade ytorna förekom brister som försämrar livsmiljöns särdrag. Felen gällde bäckar och rännilar, närmiljöer för källor och bördiga mindre lundområden. Ifyllandet av anmälningarna om användning av skog kräver större noggrannhet, för det visade sig att uppgifterna om värdefulla livsmiljöer hade antecknats enligt instruktionerna för endast 59 objekt.

Mer än tio naturvårdsträd per hektar

Granskningsresultaten för 2014 visar att man vid avverkningarna hade lämnat kvar i medeltal 11 naturvårdsträd per hektar, volymen är 3,5 kubikmeter per hektar. Grova barrträd och lövträd, som är värdefulla med tanke på den biologiska mångfalden, hade lämnats som naturvårdsträd både vid förnyelseavverkningar och vid avverkning av överståndare. Endast på enstaka avverkningsytor hade man till naturvårdsträd valt för mångfalden sekundära träd och träd med liten diameter.

Bättre vattenvårdskvalitet genom ökad utbildning

Antalet avverkningsobjekt med betydelse för vattenvården uppgick till 170. Av dessa var 13 objekt sådana där andelen bristfällig skyddszon översteg 10 procent. Högläggning med fåror och dikningshögläggning hade utförts på 65 förnyelseytor. Av dem var 25 objekt sådana där vattenskyddsåtgärder, såsom sedimenteringsbassänger, översilningsområden, grävningsavbrott och slamgropar, saknades helt och hållet.

Vattenvårdskvaliteten var bra eller utmärkt på 91 procent av de ytor där man avverkat gagnvirke och på 87 procent av de ytor där man efter det tagit ut energived. Där man gjort markberedning hade andelen goda och utmärkta objekt sjunkit till 83 procent. De största bristerna gällde alltför smala avgränsningar av skyddszoner, körspår efter skogsmaskiner och brister i vattenvårdsåtgärderna. Granskningsresultaten visar att det behövs mer utbildning för skogsfackmännen när det gäller vattenvård vid skogsförnyelse.
Grot dominerar uttaget av energived

Numera är det huvudsakligen grot, alltså grenar och toppar, som tas ut som energived vid förnyelseavverkning. Stubbar utnyttjas mindre än tidigare. De avgränsningar som vattenvården och de särskilt viktiga livsmiljöerna förutsätter, är för snålt tilltagna på energivedsobjekten. Vid stubbrytning lämnar man kvar alltför få stubbar. Positivt är däremot är att aktörerna har valt stämplingsposter som är lämpade för stubbrytning och uttag av grot.

År 2014 granskades totalt 369 avverkningsobjekt och den inventerade arealen uppgår till drygt 1 100 hektar. Med riktat urval valdes 90 avverkningar där det fanns betydande naturvärden. Skogscentralen inventerar avverkningsområden i fält och sätter betyg för de olika arbetena utifrån rekommendationerna för naturhänsyn. Vi samlar in information om bland annat förekomsten av värdefulla livsmiljöer och hur dessa har bevarats vid avverkningen, om mängden naturvårdsträd och deras kvalitet, om kvaliteten på vatten- och landskapsvården samt om kostnaderna för naturvården. Vi ger alltid respons om granskningen till verkställaren, planeraren och markägaren.

Naturhänsynen på Kusten något bättre än riksmedeltalet men vattenvården haltar

Resultaten från naturhänsynsgranskningarna 2014 på Kustens regionenhet följer i stort sett rikstrenden men är för de flesta delfaktorer något bättre. Naturhänsynen är utmärkt eller god på 85 procent av den inventerade avverkningsarealen. Särdragen på alla de granskade särskilt viktiga livsmiljöerna enligt skogslagen hade bevarats helt.

Ytterligare insatser behövs vid valet av markberedningsmetod och för vattenvården i samband med både avverkning, markberedning och uttag av energived. Nu har man i flera fall lämnat för smala skyddszoner mot småvatten och vattendrag.

Rapporten om naturhänsynsgranskningarna för 2014 finns tillgänglig på www.skogscentralen.fi/granskning-av-naturhansyn

Mer information ger:

Jouni Rantala
chef för främjandetjänster
tfn 040 700 4115, jouni.rantala@skogscentralen.fi

ledande naturvårdsexpert Matti Seppälä
tfn 029 432 4706, matti.seppala@skogscentralen.fi

.